Klotet i P1.Den globala byggboomen har fört med sig ett ständigt ökande behov av sand som byggmaterial. Men hungern efter sand har på många håll börjat leda till märkbara miljöproblem. Framförallt i utvecklingsländer tas sand direkt från sandstränder eller pumpas upp ur hav och floder – nåt som drabbar både djurlivet, mikroorganismer å grundvattenflödet – å dessutom lett till att många havsstränder nu krymper i storlek.
Grön märkning räddar inte regnskogen
Vetenskapsradion nyheter / Klotet i P1. Palmolja, ett billigt vegetabiliskt fett som används i många livsmedel och även i biobränslen, har fått hård kritik för att orsaka omfattande regnskogsskövling. Branschens svar har blivit att införa en hållbar standard för palmolja. Men nu kritiserar forskare strategin för att vara verkningslös i bevarandet av regnskogarna.
I Tyskland är vargen en partner
Klotet i p1. I helgen som gick firades 25-årsjubileeet av berlinmurens fall och därmed början på upplösningen av järnridån som delade Europa i två delar. Det innebar inte bara att människor kunde börja röra sig fritt över gränsen, utan också att många vilda djur gjorde det.
Efter att ha varit utrotad i mer än 100 år, så har polska vargar vandrat in för ett dussin år sedan till Tyskland och idag är den tyska vargstammen på knappt 200 djur, alltså ungefär hälften så stor som den svenska. Men hur reagerar befolkningen i ett land som är tio gånger så tättbefolkat som Sverige? Reportage i Klotet från Tysklands vargtätaste område.
Insekter som mat och föda
Reportage i vetenskapsradions miljöprogram Klotet. Kan mer insekter på våra tallrikar minska vårt ätandes klimatpåverkan? Djungelbokens Mowgli är skeptisk till att äta myror – men det är inte FN – dom säger nu att vi ska äta mer insekter – eftersom insekternas klimatbelastning är långt mindre än kossors och kycklingars. Nästa vecka drar en stor konferens igång i Nederländerna som handlar just om det här, hur insekter de kommande åren förväntas bli ett allt vanligare inslag i vår kost – till konferensen kommer flera hundratals deltarare från mer än 40 länder – för det är ju så att det redan äts mycket insekter i nästan alla länder på jorden. Det stora undantaget är västvärlden. Men nu satsas mer och mer resurser på att odla insekter i industriell skala.
Tuppen etiskt problem för äggindustrin
Vetandets värld i P1. Tuppar värper inga ägg. Därför dödas sju miljoner nykläckta tuppkycklingar varje år i Sverige. Nu söker forskare en väg runt äggindustrins etiska dilemma. Det finns en förhoppning att få slut på dödandet av tuppkycklingarna, men än så länge finns inget sätt att bestämma kön före kläckning. Forskarna vill utveckla teknik för mammografiundersökning av ägg för att kunna sortera bort tupparna. Ekologiska jordbruk i Tyskland satsar redan idag på en solidarisk äggskatt som kan bekosta tuppkycklingarnas uppväxt i stället för att avliva dem. En tredje väg är kostgjorda ägg som ett företag i Kalifornien nu storsatsar på.
Överfiske i västafrika tre gånger mer omfattande än man tidigare trott
Vetenskapsradions nyheter. I den första vetenskapliga kartläggningen som gjorts över fiskfångster i Västafrika så har det visat sig att det fångats tre gånger mer fisk än man tidigare trott i den viktiga fiskenationen Senegal. De nya siffrorna ger en förklaring till varför fiskbestånden i den här delen av Atlanten minskat kraftigt de senaste åren, och belägg för att det pågår ett omfattande överfiske längs Afrikas kuster. Forskningen visar också att lokala, småskaliga fiskare står för en betydande del av problemet med överfiske. Förutom Vetenskapsradions nyheter även ett längre reportage i Vetandets värld.
Bilpooler kan underlätta för elbilar
Vetenskapsradions nyheter och Klotet i P1. Intresset för att dela på bilar istället för att äga en själv har blivit allt större, inte minst i Tyskland där antalet användare av bilpooler förra året nästan fördubblades. Det kan underlätta för elbilar, tror forskare.
Självstyrande bilar hett forskningsområde
Vetenskapsradions nyheter. Självstyrande så kallade autonoma bilar som kan ta sig fram helt själva i trafiken utan en människa bakom ratten är ett mycket hett forskningsområde och modeller som ska kunna ta över 90% av bilkörningen kan vara vara på marknaden inom bara tre till fyra år.
När tekniken utvecklas och tillåter bilen att ta över 100% av körningen kan det leda till att det skulle räcka med en tiondel så många bilar i samhället som idag, eftersom det blir enklare och billigare att dela bil med andra, det här pekar en rad nya studier på.
En självstyrande bil är en bil som tack vare kameror, gps och sensorer kan åka runt helt själv i trafiken, utan att en människa styr. Tekniken finns och tester har visat att den kan vara en både bättre och säkrare förare än en människa. Google som forskat mest på det här vill ha en färdig modell om bara 4 år. Biltillverkaren Tesla Motors i Kalifornien har sagt att de ska ha självstyrande bilar på marknaden ännu tidigare – 2016.
Underbart att slippa koncentrera sig på körningen, känner nog många. Men självstyrande bilar kan dessutom föra med sig att man slipper äga en egen bil eftersom bilen på kommando kommer hem till dig och plockar upp dig när du behöver den, säger marknadsanalytikern Alexander Hars i Tyskland, som driver sajten driverless car market watch.
Längre reportage om det här i Klotet.
Rättvisemärkt elektronik på frammarsch
Vetenskapsradions nyheter och Vetandets värld. Efter skandaler kring usla arbetsförhållanden i elektronikfabriker i Asien, där arbetare till och med tagit livet av sig, så har nu intresset för rättvisemärkt elektronik tagit fart. Men en rakt igenom rättvisetillverkad elektronikprodukt är mycket svår att ta fram, eftersom den innehåller mängder med delar från olika fabriker. Om ett par år kan dock en tysk datormus bli den första it-produkten där 100 % av delarna är kontrollerat rättvisetillverkade.
– Målet är att visa de stora tillverkarna av elektronikprodukter att det är möjligt att tillverka rättvis elektronik, säger Andreas Buchner som är miljöingenjör på det lilla tyska företaget Nager IT.
Han och hans kolleger har i fyra år arbetat med att ta fram en datormus som är rättvist tillverkad. Idag är drygt 2/3 av alla delkomponenter och råvaror som datormusen består av kontrollerat rättvisetillverkade tvärs igenom hela produktionskedjan. Det betyder att arbetarna som sätter ihop musen, dom som tillverkar de 100-tals delkomponenterna och de som jobbar i gruvor och dagbrott med utvinningen av de mer än 15 olika grundämnen och mineral som behövs, har en lön som går att leva på och att arbetsgivarna tar hänsyn till arbetsmiljöregler. Målet är att inom ett par år ha kontrollerat samtliga delar.
Hamburg vill återkommunalisera kraftnät
Vetenskapsradions nyheter. Statliga Vattenfall kan förlora de lönsamma el- och fjärrvärmenäten i Tysklands näst största stad Hamburg. Det efter att det i en folkomröstning i Hamburg igår blev ett mycket knappt ja till att staden från nästa år ska försöka köpa tillbaka näten från Vattenfall. Folkomröstningen gäller alla kraftnät: gas, el och fjärrvärme. Gasnätet ägs och drivs av Eon.
–> Reportage i Klotet i P1
–> Nyhet i vetenskapsradions sändningar
Omröstningen i Hamburg är en del av en våg av återkommunaliseringar av el- och gasnät som drar genom Tyskland, bra för både den tyska energiomställningen och kommuners ekonomi, enligt forskare, men dåligt för stora kraftbolag som Vattenfall.
Först efter en lång rösträkningsrysare stod det klart att kampanjen för att staden Hamburg ska försöka köpa tillbaka kraftnäten från Vattenfall vunnit. ”Vårt Hamburg, vårt nät”, jublades det på ja-kampanjens valvaka.
Även i Berlin, där Vattenfall också äger och driver kraftnäten, kommer en liknande folkomröstning att hållas i november, opinionsundersökningar pekar på att det även där blir ja till återköp.
Återköp är en bra affär för Hamburg, det hävdar forskarna Kurt Berlo och Oliver Wagner, båda från Wuppertalinstitutet för klimat, miljö och energi och som i 20 år forskat på återkommunalisering av el- och gasnät.
– I den meningen är energi en bra affär och man kan tjäna bra pengar på det i Hamburg, säger forskarna.