Vetenskapsradions veckomagasin. NASA håller stängt på grund av uppehåll i statlig finansiering. Det är svaret man får när man försöker ringa till amerikanska rymdflygstyrelsen NASA. Sedan i tisdags så ligger nästan all statlig verksamhet nere i USA, efter att republikaner och demokrater inte kunnat enas om budgeten. 800 000 statligt anställda har hemlovats och det här drabbar även amerikansk forskning. Stora statliga forskningsinstitut och forskningsanläggningar har helt eller delvis tvingats stänga.
Open access gör forskningen tillgänglig för alla
Vetandets värld: Med våra skattepengar betalar vi för massor med forskning. Men det som forskarna kommer fram till måste vi betala en gång till för att få ta del av. Trots att vi redan betalat så måste vi betala igen. Hur kan det vara så dumt? Mitt reportage i Vetandets värld handlar om arbetet med att göra vetenskapliga resultat fritt tillgängliga och om open access, ett nytt sätt att sprida sina resultat som blivit allt mer populärt bland forskare.
80% av svenska vetenskapliga artiklar är inte fritt tillgängliga trots att de betalats med skattepengar. För att läsa artiklarna måste man köpa dyra prenumerationer. Ett problem inte minst för små forskningsintensiva företag som inte har råd att hålla sig med alla tidskrifter. Det för med sig att innovation och omsättning av de vetenskapliga upptäckterna försenas. Nu ökar kraven på att forskningsresultaten ska bli fritt tillgängliga och i Storbritannien är det sedan den 1 april i år ett krav om forskningen finansierats med skattepengar.
I programmet medverkar arbetsmiljöforskaren Johanna Alkan Olsson från Lunds Universitet. Medicinforskaren- och grundaren av Research Gate, Ijad Madisch. Ulf Kronman som leder Kungliga Bibliotekets arbete med Open Access. Jonas Nordin på avdelningen för forskningsverksamhet på Kungliga biblioteket och Lars Bjørnshauge som leder det europeiska open access-samarbetet SPARC.
Forskningsstation på grekiskt lyxhotell
”En helt ny form av forskningssamarbete”
Vetenskapsradions nyheter. Stockholms universitet öppnar nu i oktober i samarbete med grekiskt företag en forskningsstation för klimatforskning i Grekland, inne på ett femstjärnigt lyxhotell. Det är företaget bakom hotellet som också betalar för forskningsstationen och för delar av forskarlönerna, men de inblandade menar att risken för att forskningens oberoende hotas är liten.
Grekisk forskning blöder
I krisens Grekland är det inte längre fråga om Brain Drain, utan man kan tala om en hjärnblödning – så drastiskt uttryckte sig en grekisk EU-parlamentariker om problemet med forskarflykt från sitt krisdrabbade land. Situationen för forskare där är ofta helt absurd. Universitet och forskningsinstitut har inte haft råd att betala elräkningarna på flera år, hela forskargrupper erbjuds jobb utomlands och det råder en djup modstulenhet inom landets forskarkår – som känner sig övergivna både av sina egna politiker och av Europa.
Reportage i Vetandets värld i P1
Grekland fryser utbetalningar till ESA och Cern
Grekland fryser utbetalningarna av sina medlemsavgifter till de europeiska forskningsorganisationerna ESA och Cern. Akut pengabrist ligger bakom beslutet. Vasilis Maglaris är Greklands högsta ansvariga tjänsteman för forskningsfrågor och säger till Vetenskapsradion att han stoppar utbetalningarna tills den så kallade trojkan (EU, ECB och IMF) har beslutat om ytterligare nödlån för Grekland.
– Vi håller på pengarna, åtminstone tills vi fått ett positivt svar av trojkan.
Vasilis Maglaris, som nyligen tillträtt posten som chefstjänsteman för forskningsfrågor, kommer från universitetsvärlden där han, precis som alla forskare i landet, nyligen fick sin lön sänkt med 30 procent. I det sammanhanget säger han att det känns moraliskt felaktigt att betala ut tiotals miljoner euro av skattebetalarnas pengar till de här internationella samarbetena.
Drömmen om ESS
Vetandets Värld i P1: I maj är det tre år sedan beskedet kom om att Lund får bygga den europeiska neutronforskningsanläggningen ESS, som förenklat kan kallas ett mångsidigt supermikroskop för att studera material på atomnivå. Men vad har hänt sedan dess? Först nästa år är det tänkt att själva byggandet av 15-miljarderskronormaskinen ska komma igång och det kommer att ta mer än 10 år innan den blir helt klar. Men redan nu så förbereder sig forskarsamhället för vad de kommer att använda maskinen till. Reportage i Vetandets värld.
Forskarna planerar för ESS i Lund
Vetenskapsradions nyheter i P1: Den har inte börjat byggas än, jätteforskningsanläggningen ESS i Lund, men förberedelserna inom forskarsamhället för vad den skall användas till mer i detalj pågår för fullt. På en konferens i Berlin har hundratals forskare från olika länder och discipliner samlats för att diskutera vilka instrument som ska kopplas in till ”neutronkanonen”.