Forskarliv. I början var det ingen som tog Stefan Hell, en av årets tre nobelpristagare i kemi, på allvar. Han påstod nämligen att det måste gå att överlista den 100 år gamla regeln för hur bra mikroskop kan förstora objekt. Omöjligt, sa fysikersamhället. Men Stefan Hell fick rätt till slut. Reportage i Vetenskapsradions program Forskaliv.
Självkörande bilar minimerar trafikolyckor
Ekot.Trafikverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall, som deltar i projektet, säger att självkörande bilar är en förutsättning för att uppnå nollvisionen – alltså att ingen människa ska omkomma i trafiken.
– Man ska vara väldigt försiktig med ordet paradigmskifte, men för en gångs skull så tror jag att vi råkar ut för det nu när vi får självkörande bilar. Om man tittar lite mer på sikt så är ju det här liksom lösningen på säkerhetsproblemet i transportsystemet, säger han.
Delar ekonomipriset trots motsatta åsikter
Vetandets värld i P1. Årets Nobelpris i ekonomi belönar forskning som handlar om trendspaning på finansmarknaden. Man skulle kunna tro att de tre forskarna som får priset har kommit fram till ungefär samma slutsatser, men det finns viktiga skillnader och det tycker priskommittén är konstruktivt. Vetandets Värld reder ut hur de resonerar.
Roboten som jobbarkompis
Vetandets värld i P1. Ny teknik gör det nu möjligt för människor och robotar att arbeta sida vid sida. Tidigare har människor och robotar alltid hållits isär tydligt, på grund av att de ofta flera ton tunga robotarna är både blinda, döva och saknar känsel. De har fått arbeta ensamma i stora gallerburar eller bakom glasfönster. Nu är det slut med det. Vid Volkswagens motorfabrik i Salzgitter finns en av världens första robotar som arbetar sida vid sida med en människa – utan säkerhetsbur.
Reportage i Vetandets värld och i Vetenskapsradions nyheter om de människovänliga robotarna.
Forskning för tryggare trängsel på konserter
Vetenskapsradions nyheter. Så här i sommartid är det många som går på konserter och får smaka på trängseln framme vid scenen. Och med tusentals åhörare kan det gå snett och leda till att personer kläms ihjäl eller skadas. Men trots riskerna så är kunskapen om när trängsel uppstår i en folksamling och hur stor kapacitet en anläggning verkligen klarar av dålig. Ett tyskt forskningprojekt vill nu ändra på det – bland annat genom ett rekordstort experiment där mer än 600 personer stängdes in i trånga utrymmen. Nyhetsinslag för vetenskapsradions nyheter.
Det här experimentet är en del av en stor tysk satsning på så kallad civil säkerhetsforskning – med målet att minska skador i samband med stora folksamlingar. Många minns olyckan sommaren 2010 då 21 ungdomar klämdes till döds i en gångtunnel i staden Duisburg i samband med technofesten Love Parade – mycket på grund av att organisatörerna hade underskattat behovet av plats.
Supermikroskop ska ”filma” kemiska processer
Vetenskapsradions nyheter. Om några år hoppas forskare kunna fånga på film hur enskilda molekyler och till och med atomer interagerar med varandra. Förutsättningen för det är så kallade frielektronlasrar, ett slags supermikroskop som kan blicka in i materians allra innersta. I Hamburg i Tyskland pågår byggandet av den första stora frielektronlasern i Europa, och där svenska forskare bygger flera viktiga delar. Projektet, som är ett av de allra största forskningsatsningarna i Europa, med en prislapp på tio miljarder kronor, nådde förra veckan en viktig milstolpe i och med att grundkonstruktionen blev klar.
Crowdfunding finansierar ny forskning
Vetandets värld: De senaste åren har crowdfunding vuxit till ett jättefenomen. Det hela går ut på att presentera sitt projekt på en portal på nätet och sen kan privatpersoner donera pengar till projektet om de tycker att det är viktigt, intressant eller bara roligt. Allt från musikvideos till design av självlysande träd har sponsrats. Nu har även forskarvärlden fått upp ögonen för crowdfunding. I USA har flera forskningsprojekt kunnat dra in miljontals kronor i stöd från privatpersoner. Reportage i Vetandets värld i P1.
Open access gör forskningen tillgänglig för alla
Vetandets värld: Med våra skattepengar betalar vi för massor med forskning. Men det som forskarna kommer fram till måste vi betala en gång till för att få ta del av. Trots att vi redan betalat så måste vi betala igen. Hur kan det vara så dumt? Mitt reportage i Vetandets värld handlar om arbetet med att göra vetenskapliga resultat fritt tillgängliga och om open access, ett nytt sätt att sprida sina resultat som blivit allt mer populärt bland forskare.
80% av svenska vetenskapliga artiklar är inte fritt tillgängliga trots att de betalats med skattepengar. För att läsa artiklarna måste man köpa dyra prenumerationer. Ett problem inte minst för små forskningsintensiva företag som inte har råd att hålla sig med alla tidskrifter. Det för med sig att innovation och omsättning av de vetenskapliga upptäckterna försenas. Nu ökar kraven på att forskningsresultaten ska bli fritt tillgängliga och i Storbritannien är det sedan den 1 april i år ett krav om forskningen finansierats med skattepengar.
I programmet medverkar arbetsmiljöforskaren Johanna Alkan Olsson från Lunds Universitet. Medicinforskaren- och grundaren av Research Gate, Ijad Madisch. Ulf Kronman som leder Kungliga Bibliotekets arbete med Open Access. Jonas Nordin på avdelningen för forskningsverksamhet på Kungliga biblioteket och Lars Bjørnshauge som leder det europeiska open access-samarbetet SPARC.
3d-skrivare spås revolutionera tillverkningen
[smoothgallery iframe=1 width=490 height=350 showarrows=false embedLinks=false timed=true delay=5000 imgsize=520×292 bordercolor=fff showInfopane=false]
Vetenskapsradions nyheter: Möjligheten att tillverka fysiska föremål med hjälp av så kallade 3d-skrivare har utvecklats fort de senaste åren – alltså maskiner som till skillnad från vanliga skrivare skriver ut 3-dimensionella objekt – i olika material och färger. Tekniken spås nu föra med sig en revolution både inom tillverkningsindustrin och i hemmet.
Grekisk kris slår mot fornlämningar
Vetenskapsradion nyheter: Den ekonomiska krisen i Grekland drabbar även landets arkeologi och fornlämningar. Pengabristen leder till minskade öppettider på museer, inga pengar till utgrävningar, mindre pengar till underhåll av känsliga monument och fler stölder av arkeologiska föremål. Så kan den mycket dystra situationen sammanfattas.
Reportage i Vetenskapsradion Historia om problemen för fornlämningarna i Grekland