Intervju med genetikern Svante Pääbo som sändes i Vetandets värld Fokus i SR P1. Svante Pääbo är mannen som lett arbetet med att ta fram neandetalarnas DNA, en jättebedrift som presenterades den 7:e maj 2010 i den vetenskapliga tidskriften Science.
Svante Pääbo och forskningsobjektet, en neandertalare.
Med hjälp av tre små skruttiga benflisor som kommer från några neandertalkvinnor och som är mer än 38 000 år gamla har han kunnat bygga ihop deras arvsmassa, något som för bara några år sen ansågs omöjligt för all framtid, men som nu är genomfört.
I Bamiyandalen i Afghanistan ligger idag resterna efter världens två största buddhastatyer nedanför nischerna där de en gång stod, mer än åtta år efter det att talibanerna sprängde dem i luften våren 2001.
Blick ut ur nischen där världens en gång största buddhastaty stod
Vad ska hända med resterna? Kommer statyerna att byggas upp eller inte?
I ett reportage för Vetenskapsradion Historia i P1 besökte jag Bamiyandalen för att ta reda på om det är möjligt att bygga upp statyerna igen eller inte. Tekniken finns – men åsikterna går isär om det är rätt eller inte. Afghanistans kulturministerium, UNESCO, utländska experter – och inte minst Bamiyan-dalens invånare själva – alla har de vitt skilda ideer om vad som bör ske med de cirka 25 000 fragment som de en gång så ståtliga buddhorna idag består av.
Reportaget sändes första gången den 3 december 2009 och i repris den 25 juli 2010.
Strax söder om Bangkok i Map Ta Phut ligger ett av världens tio största kemiindustriområden – en enorm anläggning med hundratals fabriker. Det här är Thailands baksida som turisterna aldrig får se. I december förra året vann den Thailändska miljörörelsen en stor seger då de lyckades stoppa utbyggnaden av industriområdet, efter att pekat på att boende i området drabbats av cancer.
Jag besökte Map Ta Phut för att göra reportage bland annat för miljöprogrammet Klotet i P1. Publicerat 19 maj 2010.
Varningsskylt i Map Ta Phut
Tillsammans med bonden Noi Jaiting står jag och stirrar ner i en djup brunn. Nois bekymrade ansikte speglar sig i det oljiga vattnet långt där nere. Det stinker ur brunnen mitt på den lilla jordlott där Noi odlar mango, chilifrukt, thaibasilika, rambutan, jackfrukt och andra tropiska läckerheter. Men något stämmer inte. Noi skär upp en mango och visar hur fruktköttet är missfärgat. Eller hur chilifrukterna är små och hopkrympta. Bladet på flera träd ser sjuka ut.
Men det är inte det värsta. Det värsta är att flera av Nois familjemedlemmar har dött i cancer.
– Flera av mina familjemedlemmar har dött i cancer och kroniska magsmärtor. Trots allt detta så säger hälsovårdsmyndigheterna att det inte finns någon koppling till industrianläggningarna som ligger runtomkring oss, säger Noi, som är mycket upprörd när jag pratar med honom.
Han är 71 år och har bott här i hela sitt liv. För 26 år sen kom fabrikerna och sedan dess har allt förändrats. Noi fick sin mark tvångsinlöst och tvingades flytta. Nu bor han på den här lilla jordlotten mitt i ett stort industriområde där vattnet stinker i brunnarna och där surt regn har lärt folk här att det gäller att snabbt ta en dusch om man blir blöt i regnet. Annars får man hudutslag, det berättar Arom Sodmanee, som också bor här i området……
Efter årtionden av krig och förfall hade ett av Kabuls äldsta kvarter, Murad Khane, begravts under två meter sopavfall och historiskt värdefulla byggnader rasade ihop på löpande band och eller höggs upp till ved. En gång vackra köpmanhus och lyxiga bostäder har genom krig och fattigdom förvandlats till ett slumområde. Lika bra att riva, tyckte många, men nu återuppstår området igen tack vare ett omfattande renoveringsarbete. Idag sjuder gatorna i Kabuls hjärta av återvunnet självförtroende.
Två byggjobbare vid restaureringen av ett tvåhundra år gammalt karavanseri i Kabul.
Reportageserie i tre delar i SR Vetandets Värld om utvecklingen av robotar i robottokiga Japan. Sändes måndag 9 november i P1. Del 3 handlar om de teknologier som just nu utvecklas för att göra framtidens robotar användbara.
De är snälla, söta, hjälpsamma – men oändligt dumma och klantiga. I Japan pågår arbetet för fullt med att göra robotarna smartare och smidigare. Men vilka är teknikerna som kan göra dem det då? I Vetandets värld idag tittar vi närmare på hur nästa generations robotar, som kan agera på egen hand, kommer att fungera.
Supersnabb robothand som kan fånga ett rått ägg i fritt fall utan att det går sönder.
Reportageserie i tre delar i SR Vetandets Värld om utvecklingen av robotar i robottokiga Japan. Sändes måndag 16 november i P1. Del 2 handlar om varför just japanerna är så tokiga i robotar.
I Sverige har vi julbocken i Gävle – en skapelse i halm som skadeglada pyromaner gör allt för att tända eld på. I Japan behandlas den mekaniska jätten som en gud. Inte i något annat land är robotar så populära som i Japan. I Vetandets värld tar vi reda på varför det är så. Och vad japanerna tänker om ett framtida samhälle där robotar och människor lever sida vid sida?
Serieroboten Gundam i verkliga livet - 18 meter hög
Reportageserie i tre delar i SR Vetandets Värld om utvecklingen av robotar i robottokiga Japan. Sändes måndag 9 november i P1. Del 1 handlar om hur robotarna förväntas förändra samhället de kommande åren.
Den senaste par åren har det varit gott om artiklar och filmer på nätet som visar robotar som utfört handlingar de inte klarade tidigare. En robot som kan simma som en fisk, robotar som arbetar i team och hakar i varandra för att bli till en större robot och robotar som lagar sig själva – eller robotar som kan iaktta människor och apa efter det vi gör. Ofta är det japaner som står bakom de nya framstegen. Men vad kan robotarna göra för nytta oss människor – förutom att kittla fantasin?
Att som arkeolog inte bry sig om och studera gamla musikinstrument – det är som att betrakta ett folk som dövt och stumt – så resonerar den tyske musikarkeologen Arne Adje Both. Med hjälp av
tusentals år gamla instrument som är bisarrt formade som mytiska väsen och demoner från Amerika långt före spanjorernas ankomst, blåser han liv i utdöda kulturer.
Sedan mitten på 1800-talet har europeiska museer samlat på sig urgamla musikinstrument från olika expeditioner runtom i Amerika. Men instrumenten har sen mest glömts bort och legat och samlat damm i någon låda. Några verkligt seriösa försök att blåsa liv i dom har inte gjorts förrän först på senare år. Nu har man också med hjälp av datortomografi undersökt hur hur musikinstrumenten verkligen fungerar och är byggda.
Varför är det så svårt att lyckas med bistånd i Afghanistan? Trots att enorma summor pengar pumpas in i landet så går det trögt med återuppbyggnadsarbetet. Säkerhetsläget gör det dyrt och krångligt och de utländska experterna gömmer sig bakom allt högre murar, men det går att arbeta på andra sätt också.
I Naken på nätet handlar det om integritet och öppenhet på nätet. Vad är det som är så farligt med lite partybilder? Eller att blogga om sina sjukdomar och one night stands? Är det inte fantastiskt att alla får veta allt om alla? Eller kommer vi att ångra oss om några år? Programledare Johan Thorstenson och Karin Adelsköld. Gäster i studion: Joakim Jardenberg, Cissi Wallin och Kristoffer Gunnartz.
