Medierna i P1: I Tyskland har mobbning på nätet nått en helt ny nivå på skolor i hela landet, eftersom sajten ”I share gossip” erbjuder ett fullständigt anonymt klotterplank – som flitigt utnyttjas till att håna och förnedra elever. Sedan starten i januari i år har skolorna märkt av mer bråk och sämre stämning. I ett fall ledde skvallret till en svår misshandel av en 17-åring.
”Vi står bara upp för yttrandefriheten”, säger personerna bakom sajten I share gossip – som själva väljer att vara anonyma. Sajten har lett till en upprörd debatt i Tyskland och nu rasar föräldraföreningar, politiker och åklagare i Tyskland – och kräver att sajten ska stoppas. Men de står maktlösa – för servern – den finns i Sverige.
Medierna i P1: Naturfilmaren Chris Palmer har fått nog av fusket i sin bransch: av tama djur som får spela vilda och om oetiskt beteende, av ljud som är gjort i studio, av att många inte tycks bry sig om djuren dom filmar.
– Om du ser närbilder på stora karismatiska rovdjur så är chansen stor att det är ett tamt djur som kommer från en djuruthyrare och som tagits ut i naturen bara för inspelningen, säger han.
Reportaget sändes i Medierna i P1 den 8:e januari och följdes upp med ett studiosamtal med naturfilmaren Erik Börjesson som varit med och filmat bioaktuella mastodont-naturfilmen Oceans.
Problemet är att tillverkningen av vanlig cement är mycket energikrävande och orsakar utsläpp av koldioxid som är dubbelt så stora som den utskällda flygindustrins. Men nu har forskare i Tyskland tagit fram en helt ny teknik för tillverkning av ”grön cement” som kan halvera klimatpåverkan.
– Med en sådan här kraftig stålbehållare kan ni göra grön cement i en vanlig köksugn, berättar forskaren Peter Stemmermann på Karlsruhe Institute of Technology som lett arbetet med den nya cementen. Med en sån här stålbehållare kan man tillverka den nya cementen vid 200 graders temperatur, istället för 1450 grader som traditionell cement.
– Ni tar stålbehållaren och fyller den med kalk och lite vatten. Skruva sen fast locket ordentligt och lägg den i ugnen i fem timmar. Sedan väntar ni tills den har svalnat, tar ut innehållet och maler det till ett fint pulver. Så är det färdigt, avslutar Peter Stemmermann.
Fördelarna med den nya tekniken är enorma. Cement är det klister som håller ihop hela vår värld. När det blandas med sand och vatten bildas betong, världens vanligaste byggmaterial. Men för att få göra cement idag krävs förbränningsugnar som vid 1450 graders värme bränner kalk och lera. En mycket energikrävande process som står för drygt 5 procent av de globala koldioxidutsläppen. Det innebär att cement är en dubbelt så stor utsläppskälla som flyget…….
Reportage i Studio 1 den 25 november 2010 om Chefer som går kurser för att lära sig hur man lättast och effektivast sparkar oönskade anställda. Det är ett växande fenomen i dag på en allt hårdare arbetsmarknad i Tyskland. Flera advokatfirmor erbjuder workshops som på gränsen till det olagliga lär ut hur man spionerar på anställda och genom påtryckningar tvingar fram uppsägningar.
Thailand betyder för de flesta av oss semester. Men det är också ett land som sedan några år tillbaka är ett så kallat NIC-land, ett Newly Industrialised Country.
Överallt i Thailand möts man av modern infrastruktur. Ett modernt paradis. Men har också kunskapssamhället utvecklats i samma takt? Modernitet handlar ju inte bara om att bygga vägar och hus och att alla ska ha mobiltelefoner.
Trots den snabba utvecklingen hamnar mycket få Nobelpris i Asien. Vetandets värld handlar idag om hur Thailand lyckats som forskningsland. När kommer Thailand att få sitt första Nobelpris?
Programmet är ett av tre i en serie om Thailand i Vetandets värld. De andra delarna handlar om turismens påverkan och om kampen mot sjukdomen denguefeber.
Bill Hansson, professor i kemisk ekologi, tillsammans med en Arum cyrenaicum som lockar till sig flugor genom att lukta som avföring. Foto: Marcus Hansson
Luktsinnet är vårt kanske sämst utforskade sinne. Svenska professorn i kemisk ekologi, Bill Hansson, vill ändra på det. Nu leder han ett helt forskningsinstitut i Jena i Tyskland, där han fått fria händer att forska på lukt. Med hjälp av en blomma som luktar som bajs, en särskild sorts bananfluga som bara äter en viss sorts frukt från en ö i Indiska oceanen och fem kilo tunga krabbor hoppas han få svar på flera luktfrågor: Hur förändrades luktsinnet när vi tog steget upp ur havet? Hur styrs insekter av lukter och vad är det egentligen som händer när doftmolekylerna träffar receptorerna i våra näsor?
I år fyller turistindustrin i Thailand 50 år och för bland annat svenskar har kungariket i Sydostasien blivit en favorit. Men massturismen sliter också hårt på naturresurserna. Följ med Vetandets Värld till svenskön Koh Lanta för att ta reda på var skräpet, som de svenska turisterna lämnar efter sig, hamnar. Och så pratar vi med två författare till nya böcker om grön turism. De ger tips om hur man som turist kan hjälpa till att minska på slitaget.
Christian Marks, utgivare av afghanska Safi Airways ombordtidning. Foto: Marcus Hansson.
Till de mer kommersiellt slätstrukna och tråkiga tidskriftsbranscherna hör de där tidningarna i stolsfickan framför en på flygplanet. Fullmatade med reklam för lyxprodukter och ytliga reportage om resmål bjuder de aldrig på några journalistiska överaskningar. Men – nu finns det ett undantag. Flygbolaget Safi Airlines från Afghanistan berättar om resmålet precis som det är utan förskönande omskrivningar. Och säljer annonser som smör.
Det är en av världens mest spridda sjukdomar och hotar allt fler – denguefeber. Men nu finns goda hopp om ett verkningsfullt vaccin. I och med långa utlandsvistelser drabbas allt fler svenskar av den tropiska sjukdomen denguefeber.
Men nu finns hopp om ett vaccin. Flera försöksstudier pågår och den kanske mest lovande görs i Thailand där 4 000 skolbarn fått vaccinet. Jag gjorde reportage och nyhetsinslag i Vetenskapsradion den 19 juli.
Dr Suchitra Nimmannitya på Drottning Sirikits barnsjukhus avdelning för denguesmittade
Varje år infekteras miljoner människor med dengue-viruset. Sjukdomen innebär smärtor i ben och leder, hög feber och blödningar direkt från huden. Sjukdomen sprids av en mygga som trivs bra i städer och som i takt med globalisering och urbanisering spritt sig i tropikerna över hela världen.
De flesta av oss idag levande människor har gener i oss som vi fått från neandertalaren, eftersom människor och neandertalare fick barn med varandra. Det står klart efter att forskare den 7 maj presenterade en detaljerad kartläggning av vår närmsta släktings genmaterial. Bakom upptäckten står den svenske genetikern Svante Pääbo. Upptäckten fick mycket stor uppmärksamhet och jag rapporterades bland annat med reportage i SR:s Vetandets Värld samt i Vetenskapsradions nyheter.
Svante Pääbo och hans forskningsobjekt, Neandertalaren
– Om man har sin genetiska bakgrund i Europa-Asien har man ett litet bidrag från neandertalarna. 2-4 procent av genomet kommer från neandertalaren. Det innebär att det finns ett litet bidrag bland människor idag från den här tidigare människoformen. Om man så vill är neandertalarna inte helt utdöda, utan de lever vidare lite grann i vissa människor idag, säger Svante Pääbo, vid Max Planck-institutet för evolutionär biologi i Leipzig i Tyskland.
För ett drygt år sedan presenterades ett första utkast av neandertalarnas genom, alltså hela dess arvsmassa. Nu har forskarna nått längre i kartläggningen och kunnat jämföra neandertalarnas DNA med idag levande människors.
För första gången ser man då bevis för att vi alltså har beblandat oss med vår närmsta släkting neandertalaren och tillsammans med dem fått barn. Det innebär en radikalt ny bild av människans evolution. Den populäraste evolutionsteorin fram tills idag har varit att alla idag levande människor har ett gemensamt urspung i Afrika – den så kallade out-of-africa-teorin. Men den är alltså delvis felaktig.
Det är dock bara människor med sitt ursprung i Europa och Asien som bär på gener från vår mer primitiva släkting. Afrikaner har inte blandat sig med neandertalaren. Forskarna tror därför att beblandningen skedde för ungefär 50 000 år sen, alltså strax efter det att den moderna människan lämnade Afrika.
– Så allting tyder på att det här är ett tidigt bidrag som förmodligen hände i mellersta östern, spekulerar vi, och när moderna människor kommer ut ur Afrika, de som sen kommer att befolka hela Asien och Europa, säger Svante Pääbo.
Kartläggningen innebär också att forskarna nu kan se exakt vad som skiljer den moderna människan från neandertalaren.
– Och där presenterar vi en lista på de 20 toppkandidaterna vi har. Där finns en gen, RUNX2, som påverkar skelettutveckling i kraniet och i bröstkorgen, på ett sätt som nästan påminner lite om de skillnader som finns i neandertalare och moderna människor, säger Svante Pääbo.
Våra närmaste människosläktingar neandertalarna dog ut för 30 000 år sen ungefär. Men inte riktigt ändå. Ny forskning visar att lite av dem finns i de flesta av oss moderna människor. Vår art och neandertalarna fick barn ihop och arvet lever kvar än idag. I Vetandets värld träffar vi Svante Pääbo, svensk forskare vid Max-Planck-institutet för evolutionär biologi i Leipzig, som arbetat med genanalyserna av ben från neandertalare.
