Vetenskapsradions nyheter i P1: EU är världens största forskningsfinansiär och delar ut 50 miljarder euro mellan 2007 och 2013. Nu planeras ännu större satsningar. Om en månad lägger EU-kommissionen ett förslag om en kraftig ökning av gemenskapens forskningsbudget, och nyligen presenterades en plan för hur universitet och högskolor bör moderniseras. Men kritiker tycker att EU:s planer gör forskningen mindre fri.
Finanskrisen slår mot norsk forskning
Vetenskapsradions nyheter: Nu drabbar finanskrisen även forskningen. På grund av börsnedgången har många forskningsfonder minskat i värde. I Norge har börsfallen lett till att regeringen nu lägger ner den nationella forskningsfonden, som byggts upp med hjälp av pengar från oljeutvinningen. Beslutet får hård kritik både från politiker och forskare.
Ineffektiva fuskjaktsprogram
Vetenskapsradions nyheter: Fusk och plagiering blir allt vanligare på svenska högskolor, och högskolorna litar allt mer till datorprogram för att upptäcka fusket. Men oberoende tester visar att de här mjukvarorna hittar långt ifrån allt fusk. Plagiatforskaren Debora Weber Wulf i Berlin i Tyskland tycker att svenska högskolor litar för mycket på datorprogram för att avslöja plagiat.
Homeopatins återkomst
Vetenskapsradions veckomagasin den 30 september: I Tyskland, där homeopatin grundades 1796 av läkaren Samuel Hahnemann, upplever den en slags renässans. De tyska försäkringskassorna betalar för delar av den homeopatiska behandlingen – trots att det saknas vetenskapliga bevis för att den fungerar.
Tysk höst!
Vetenskap i Tyskland: Från och med September rapporterar jag löpande om aktuell forskning och forskningspolitik från Tyskland, Österrike och Schweiz för Vetenskapsradions räkning. Det innebär att jag kommer att leverera raka nyhetspuckar och reportage från Europas viktigaste forskningsnation.
Neandertalarnas arvsmassa kartlagd
Sändes i Vetandets värld den 13 februari 2009.
► Hör reportaget om arbetet med att kartlägga arvsmassan här.
Vår närmaste släkting är neandertalmänniskan som dog ut för 30 000 år sedan. Nu har en internationell forskargrupp, ledd av Svante Pääbo, för första gången lyckats återskapa neandertalarnas arvsmassa.
Detta har gjorts genom att undersöka miljontals små DNA-fragment från benbitar som hittats i grottor runtom i Europa.
Kartläggningen är en viktig milstolpe för förståelsen av hur människan utvecklats. Den som har lett projektet är svensken Svante Pääbo på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig i Tyskland.
– Vi är så nära släkt med varandra att du kan vara närmare släkt med neandertalarna än med mig, säger Svante Pääbo.
DNA-fynd skriver om indianhistoria
► Reportage om mannen bakom fynden, DNA-forskaren Eske Willerslev (Vetandets värld)
Sänt den 4 april 2008 i Sveriges Radio P1.
Nya DNA-fynd från en stenålderstoalett i västra USA visar att människan kom tidigare till Amerika än vad man hittills trott. Och med tanke på åldern på fynden så kan de första amerikanerna inte ha vandrat in på kontinenten, utan måste ha seglat. Det menar den danske professorn i evolutionsbiologi Eske Willerslev, som står bakom fyndet.
– Det troligaste är att de måste ha kommit längs kusten, att de seglade förbi ismassorna och att de första människorna som kom in i Nordamerika var ett marint folk, säger Eske Willerslev, professor i evolutionsbiologi vid Universitetet i Köpenhamn.
De första amerikanerna var alltså troligtvis ett sjöfarande fångstfolk från Asien som seglade förbi de väldiga ismassor som då täckte nordamerikas kuster, menar Eske Willerslev. Bevisen för det har han tillsammans med en amerikansk arkeolog funnit i en grotta i Oregon i USA. Där hade indianernas förfäder något som kan liknas vid en toalett.
– I grottan fanns ben från utdöda djur som amerikanska kameler, men dessutom enorma mängder avföring, berättar Eske Willerslev.
Ur avföringen från grottan har han tagit fram 14 300 år gammalt DNA från människor. Det här är det äldsta fynd efter människor som gjorts i Amerika. Fram tills nyligen har det rått relativt stor enighet bland arkeologer om att den så kallade Clovis-kulturen var den första som satte sin fot på kontinenten för 13 000 år sedan. Men fynden från Oregon är alltså mer än 1000 år äldre. Och eftersom landvägen så långt tillbaka spärrades av is så måste de alltså ha seglat, menar Eske Willerslev.
Fynden betyder också att man nu kan slå fast att de första människorna i Amerika verkligen kom från Asien och inte från Europa. De senaste åren har evolutionsbiologer påpekat likheter i gener hos nordamerikanska indianer och europeer. En teori har varit att europeer under den senaste istiden ska ha vandrat in i nordamerika över den tillfrusna Atlanten.
Men Eske Willerslev säger att DNA-fynden visar att de första människorna i Amerika kom från Asien:
– De kom från Asien, det är det ingen tvekan om, säger Eske Willerslev.