Vetenskapsradions nyheter i P1: Klimatförändringar i höglandsskogar i centrala Afrika kan få svåra konsekvenser för de akut utrotningshotade bergsgorillor som lever där. Det menar forskare som oroas över förändringar som redan skett i växtligheten och därmed i gorillornas tillgång till mat.
Elskrot växande problem i Afrika
Vetenskapsradions nyheter i P1: Uttjänta elektroniska produkter från västvärlden som dumpas på soptippar i västafrika med stora miljöproblem som följd har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren. Nu visar en ny studie från FN:s miljöprogram UNEP att det allra mesta av elektronikskrotet, hela 85 procent, som landar på soptippar i Afrika kommer från den inhemska konsumtionen, alltså från afrikanska företag och konsumenter, och inte är ett resultat av dumpning från västvärlden.
Läs mer på Vetenskapsradions hemsida
Forskarna steget efter kommersiella fiskarna
Klotet i P1: När fångsterna av fisk minskar i världshaven vänder sig nu fiskeflottorna mot djuphaven, där man hittills inte fiskat särskilt mycket. Där finns också mindre fisk, men de ekologiska riskerna med djuphavsfiske är stora, det menar en lång rad marinbiologer som de senaste åren ställt krav på hårdare reglering av det här fisket, samt att den så kallade bottentrålningen upphör helt. Fortfarande finns det stora luckor i kunskaperna om de här arterna.
Det tama lejonet – om fusk i naturfilm
Medierna i P1: Naturfilmaren Chris Palmer har fått nog av fusket i sin bransch: av tama djur som får spela vilda och om oetiskt beteende, av ljud som är gjort i studio, av att många inte tycks bry sig om djuren dom filmar.
– Om du ser närbilder på stora karismatiska rovdjur så är chansen stor att det är ett tamt djur som kommer från en djuruthyrare och som tagits ut i naturen bara för inspelningen, säger han.
Onaturlig naturfilm by Medierna
Reportaget sändes i Medierna i P1 den 8:e januari och följdes upp med ett studiosamtal med naturfilmaren Erik Börjesson som varit med och filmat bioaktuella mastodont-naturfilmen Oceans.
Grön cement halverar klimatpåverkan
Reportage om revolutionerande ny teknik i Klotet i P1 den 19 oktober 2010.
► Lyssna på reportaget i Klotet
Problemet är att tillverkningen av vanlig cement är mycket energikrävande och orsakar utsläpp av koldioxid som är dubbelt så stora som den utskällda flygindustrins. Men nu har forskare i Tyskland tagit fram en helt ny teknik för tillverkning av ”grön cement” som kan halvera klimatpåverkan.
– Med en sådan här kraftig stålbehållare kan ni göra grön cement i en vanlig köksugn, berättar forskaren Peter Stemmermann på Karlsruhe Institute of Technology som lett arbetet med den nya cementen. Med en sån här stålbehållare kan man tillverka den nya cementen vid 200 graders temperatur, istället för 1450 grader som traditionell cement.
– Ni tar stålbehållaren och fyller den med kalk och lite vatten. Skruva sen fast locket ordentligt och lägg den i ugnen i fem timmar. Sedan väntar ni tills den har svalnat, tar ut innehållet och maler det till ett fint pulver. Så är det färdigt, avslutar Peter Stemmermann.
Fördelarna med den nya tekniken är enorma. Cement är det klister som håller ihop hela vår värld. När det blandas med sand och vatten bildas betong, världens vanligaste byggmaterial. Men för att få göra cement idag krävs förbränningsugnar som vid 1450 graders värme bränner kalk och lera. En mycket energikrävande process som står för drygt 5 procent av de globala koldioxidutsläppen. Det innebär att cement är en dubbelt så stor utsläppskälla som flyget…….
Bill Hansson utforskar luktinnet
► Lyssna på reportaget om Bill Hansson och jakten på luktsinnets allra innersta hemligheter
Luktsinnet är vårt kanske sämst utforskade sinne. Svenska professorn i kemisk ekologi, Bill Hansson, vill ändra på det. Nu leder han ett helt forskningsinstitut i Jena i Tyskland, där han fått fria händer att forska på lukt. Med hjälp av en blomma som luktar som bajs, en särskild sorts bananfluga som bara äter en viss sorts frukt från en ö i Indiska oceanen och fem kilo tunga krabbor hoppas han få svar på flera luktfrågor: Hur förändrades luktsinnet när vi tog steget upp ur havet? Hur styrs insekter av lukter och vad är det egentligen som händer när doftmolekylerna träffar receptorerna i våra näsor?
Om detta handlar Vetandets värld i fokus den 3 december 2010.
Afghanistans första nationalpark
Afghanistan har invigt sin allra första nationalpark. Det är sex turkosblå sjöar som kallas Band e Amir som efter mer än 30 år av motgångar äntligen har fått nationalparksstatus.
Publicerat i Vetandets Värld i Sveriges Radio P1 den 18 juni.
► Hör reportaget från Band e Amir i Afghanistan!
Sjöarna har bildats genom att avlagringar av stenmaterialet travertin genom årmiljoner byggt upp som en badkarskant runt varje sjö, som sen svämmar över. När nya avlagringar sen bildas så måste vattnet hela tiden söka sig en ny väg ut, och därigenom byggs kanterna upp allt mer, och så uppstår det allt högre vattenfall mellan sjöarna.
I parken runt sjöarna finns bland annat varg, räv och hjortar. Men det är ett kargt landskap och resurserna är knappa. Ett av problemen med parken har varit att få med sig lokalbefolkningen, som sett sin existens hotad på grund av en park som stänger ute dom från naturresurserna.
Alla reportage från Afghanistan
USA:s barriär skadar djurlivet
USA håller just nu på att bygga en mur eller barriär på gränsen mot Mexiko. Enligt flera ekologer och andra forskare så skapar barriären ett stort ekologiskt problem och flera djurarter riskerar att utrotas. Sänt i Vetandets Värld i P1 i Sveriges Radio den 18 oktober 2007.
► Hör här reportaget om hur naturen blir lidande när barriären byggs
► Lyssna här på inslaget i Vetenskapsradions nyheter
Tillsammans med Mikael Funke reste jag flera gånger över gränsen och besökte både Tijuana och San Diego för att träffa forskare, bland andra Exequiel Ezcurra, museichef och föreståndare för Kaliforniens forskningscenter för biologisk mångfald.
Vi var även med när både särskilda polisenheter och medborgargarden for runt och spanade efter illegala invandrare från Mexiko.
Stålmuren byggs i omgångar längs den 314 mil långa gränsen. Den börjar redan på stranden i gränsstaden Tijuana vid Stilla Havet. Sen har den byggts i etapper – genom flera stora naturreservat och ökneområden.
På många ställen är den byggd med fem meter höga betongfyllda järnstänger fastgjutna i marken. På andra ställen har man dubbla och ibland trippla murar och stängsel – med taggtråd och varnande infraröda strålar flankerade av mobila upphissbara vakttorn.
Muren är långt ifrån färdigbyggd. Den har byggts i etapper just i de områden där många försöker ta sig över gränsen. Men det finns en vilja och en vision bland politikerna att muren snart ska färdigställas. Men varje etapp måste beslutas enskilt och än har inte alla beslut tagits.
Mer om reportaget på Vetandets Världs hemsida
Alla reportage från reportageresan till Mexico, USA och Guatemala!
Nyhetsinslaget på det här sidan tillhör Sveriges Radio och återges här endast som referens och arbetsprov.
Den digitala soptippen
Mängder med elektroniskt avfall från Europa och USA dumpas varje år i Nigeria. Reportage i Vetandets Värld i P1 den 16 april 2007 och dessutom som nyhet samma dag.
► Lyssna på reportaget om dumpningen av farligt avfall i Lagos i Nigeria
► Lyssna på nyheten om dumpningen av farligt avfall
Trots att det är förbjudet så skeppas varje år tusentals ton gamla datorer från EU och Sverige till Lagos i Nigeria. Billiga datorer för ett Afrika som försöker hänga på IT-boomen, säger exportörerna, men i själva verket är större delen av datorerna skrot och eldas upp med stora miljöproblem som följd.
Samtliga EU-länder, inklusive Sverige, har skrivit under Baselkonventionen, vilket innebär ett totalförbud mot export mot giftigt avfall till tredje världen. Men på Västafrikas största marknad, utanför Lagos i Nigeria, trängs datorer, skärmar, tangentbord och möss – uttjänta datorer som västvärlden inte längre vill ha.
Det handlar om minst 200 000 datorer i månaden som dumpas i Lagos, fulla med flamskyddsmedel och plast.
– 75% av alla datorer som Europa och USA exporterar till Afrika går inte att använda. Det mesta måste slängas på soptipparna, säger Jim Puckett som arbetar på Basel Action Network, en organisation som jobbar för att Baselkonventionen ska efterlevas…..
I samarbete med Mikael Funke.
Reportaget nominerades till Röda Korsets journalistpris 2008
Under 2008 producerade jag och Mikael Funke en specialrapport för Kemikalieinspektionen med utgångspunkt i vårt reportage. Rapporten kan du hämta hem och läsa här!
Samlingssida med alla reportage från Nigeria
[nggallery id=15]