Thailand betyder för de flesta av oss semester. Men det är också ett land som sedan några år tillbaka är ett så kallat NIC-land, ett Newly Industrialised Country.
Överallt i Thailand möts man av modern infrastruktur. Ett modernt paradis. Men har också kunskapssamhället utvecklats i samma takt? Modernitet handlar ju inte bara om att bygga vägar och hus och att alla ska ha mobiltelefoner.
Trots den snabba utvecklingen hamnar mycket få Nobelpris i Asien. Vetandets värld handlar idag om hur Thailand lyckats som forskningsland. När kommer Thailand att få sitt första Nobelpris?
Programmet är ett av tre i en serie om Thailand i Vetandets värld. De andra delarna handlar om turismens påverkan och om kampen mot sjukdomen denguefeber.
Bill Hansson, professor i kemisk ekologi, tillsammans med en Arum cyrenaicum som lockar till sig flugor genom att lukta som avföring. Foto: Marcus Hansson
Luktsinnet är vårt kanske sämst utforskade sinne. Svenska professorn i kemisk ekologi, Bill Hansson, vill ändra på det. Nu leder han ett helt forskningsinstitut i Jena i Tyskland, där han fått fria händer att forska på lukt. Med hjälp av en blomma som luktar som bajs, en särskild sorts bananfluga som bara äter en viss sorts frukt från en ö i Indiska oceanen och fem kilo tunga krabbor hoppas han få svar på flera luktfrågor: Hur förändrades luktsinnet när vi tog steget upp ur havet? Hur styrs insekter av lukter och vad är det egentligen som händer när doftmolekylerna träffar receptorerna i våra näsor?
I år fyller turistindustrin i Thailand 50 år och för bland annat svenskar har kungariket i Sydostasien blivit en favorit. Men massturismen sliter också hårt på naturresurserna. Följ med Vetandets Värld till svenskön Koh Lanta för att ta reda på var skräpet, som de svenska turisterna lämnar efter sig, hamnar. Och så pratar vi med två författare till nya böcker om grön turism. De ger tips om hur man som turist kan hjälpa till att minska på slitaget.
Det är en av världens mest spridda sjukdomar och hotar allt fler – denguefeber. Men nu finns goda hopp om ett verkningsfullt vaccin. I och med långa utlandsvistelser drabbas allt fler svenskar av den tropiska sjukdomen denguefeber.
Men nu finns hopp om ett vaccin. Flera försöksstudier pågår och den kanske mest lovande görs i Thailand där 4 000 skolbarn fått vaccinet. Jag gjorde reportage och nyhetsinslag i Vetenskapsradion den 19 juli.
Dr Suchitra Nimmannitya på Drottning Sirikits barnsjukhus avdelning för denguesmittade
Varje år infekteras miljoner människor med dengue-viruset. Sjukdomen innebär smärtor i ben och leder, hög feber och blödningar direkt från huden. Sjukdomen sprids av en mygga som trivs bra i städer och som i takt med globalisering och urbanisering spritt sig i tropikerna över hela världen.
Evolutionsbiologen och DNA-forskaren Eske Willerslev
Nya DNA-fynd från en stenålderstoalett i västra USA visar att människan kom tidigare till Amerika än vad man hittills trott. Och med tanke på åldern på fynden så kan de första amerikanerna inte ha vandrat in på kontinenten, utan måste ha seglat. Det menar den danske professorn i evolutionsbiologi Eske Willerslev, som står bakom fyndet.
– Det troligaste är att de måste ha kommit längs kusten, att de seglade förbi ismassorna och att de första människorna som kom in i Nordamerika var ett marint folk, säger Eske Willerslev, professor i evolutionsbiologi vid Universitetet i Köpenhamn.
De första amerikanerna var alltså troligtvis ett sjöfarande fångstfolk från Asien som seglade förbi de väldiga ismassor som då täckte nordamerikas kuster, menar Eske Willerslev. Bevisen för det har han tillsammans med en amerikansk arkeolog funnit i en grotta i Oregon i USA. Där hade indianernas förfäder något som kan liknas vid en toalett.
– I grottan fanns ben från utdöda djur som amerikanska kameler, men dessutom enorma mängder avföring, berättar Eske Willerslev.
Ur avföringen från grottan har han tagit fram 14 300 år gammalt DNA från människor. Det här är det äldsta fynd efter människor som gjorts i Amerika. Fram tills nyligen har det rått relativt stor enighet bland arkeologer om att den så kallade Clovis-kulturen var den första som satte sin fot på kontinenten för 13 000 år sedan. Men fynden från Oregon är alltså mer än 1000 år äldre. Och eftersom landvägen så långt tillbaka spärrades av is så måste de alltså ha seglat, menar Eske Willerslev.
Fynden betyder också att man nu kan slå fast att de första människorna i Amerika verkligen kom från Asien och inte från Europa. De senaste åren har evolutionsbiologer påpekat likheter i gener hos nordamerikanska indianer och europeer. En teori har varit att europeer under den senaste istiden ska ha vandrat in i nordamerika över den tillfrusna Atlanten.
Men Eske Willerslev säger att DNA-fynden visar att de första människorna i Amerika kom från Asien:
– De kom från Asien, det är det ingen tvekan om, säger Eske Willerslev.
