Vetenskapsradions nyheter: Från och med årsskiftet blir det dyrare för elbolag som till exempel Vattenfall att släppa ut koldioxid i atmosfären. Något som skulle kunna påverka elpriset. Anledningen är att EU nu gör om sitt kritiserade handelssystem för klimatgaser. Tidigare har elbolagen fått en stor del av sina utsläppsrätter gratis, men från och med januari så måste de köpa alla sina utsläppsrätter.
Kalifornien startar utsläppshandel
Vetenskapsradions nyheter: Delstaten Kalifornien i USA börjar nästa år med handel för koldioxidutsläpp, liknande det som redan finns i EU. Redan nu i november smygstartar handeln. Det innebär att hundratals elbolag, oljeraffinaderier och cementfabriker måste betala för rätten att släppa ut koldioxid.
Grekisk kris slår mot fornlämningar
Vetenskapsradion nyheter: Den ekonomiska krisen i Grekland drabbar även landets arkeologi och fornlämningar. Pengabristen leder till minskade öppettider på museer, inga pengar till utgrävningar, mindre pengar till underhåll av känsliga monument och fler stölder av arkeologiska föremål. Så kan den mycket dystra situationen sammanfattas.
Reportage i Vetenskapsradion Historia om problemen för fornlämningarna i Grekland
Forskningsstation på grekiskt lyxhotell
”En helt ny form av forskningssamarbete”
Vetenskapsradions nyheter. Stockholms universitet öppnar nu i oktober i samarbete med grekiskt företag en forskningsstation för klimatforskning i Grekland, inne på ett femstjärnigt lyxhotell. Det är företaget bakom hotellet som också betalar för forskningsstationen och för delar av forskarlönerna, men de inblandade menar att risken för att forskningens oberoende hotas är liten.
Grekland fryser utbetalningar till ESA och Cern
Grekland fryser utbetalningarna av sina medlemsavgifter till de europeiska forskningsorganisationerna ESA och Cern. Akut pengabrist ligger bakom beslutet. Vasilis Maglaris är Greklands högsta ansvariga tjänsteman för forskningsfrågor och säger till Vetenskapsradion att han stoppar utbetalningarna tills den så kallade trojkan (EU, ECB och IMF) har beslutat om ytterligare nödlån för Grekland.
– Vi håller på pengarna, åtminstone tills vi fått ett positivt svar av trojkan.
Vasilis Maglaris, som nyligen tillträtt posten som chefstjänsteman för forskningsfrågor, kommer från universitetsvärlden där han, precis som alla forskare i landet, nyligen fick sin lön sänkt med 30 procent. I det sammanhanget säger han att det känns moraliskt felaktigt att betala ut tiotals miljoner euro av skattebetalarnas pengar till de här internationella samarbetena.
Kärnkraftsavveckling en framtidsbransch
Trots beslutet att lägga ner all kärnkraft i Tyskland till år 2022 så finns det en försiktig framtidsoptimism inom den tyska kärnkraftsbranschen. Vid en mässa i Stuttgart låg fokus på hur de nedlagda kärnkraftverken nu ska rivas och hur allt det radioaktiva skrotet ska tas om hand – ett jättearebete som kommer att ta årtionden. Nyhet i Vetenskapsradions nyheter.
Längre reportage i Klotet i P1 om delvis samma ämne.
Vätgas lagrar sol- och vindenergi
Ett av de centrala problemen med tysklands projekt att lägga ner kärnkraften och istället bygga ut förnyelsebar energi är att kunna lagra energi från sol- och vindkraft till dagar när solen inte lyser eller det råder stiltje. Nu sätts stort hopp till vätgas. Utanför staden Prenzlau finns nu en första testanläggning som tillverkar vätgas från vindkraft och som snart kommer att lagra vätgasen i de vanliga stadsgasnät som förser tyska hushåll med gas. Nyhet i Vetenskapsradions nyheter i P1.
Tyska zeppelinare på Mars
Vetenskapsradions nyheter i P1: Tyska forskare arbetar på att ta fram teknik som ska göra det möjligt att skicka en hel svärm med små självstyrande robotar till Mars. Robotar som kan ta egna beslut kan göra det möjligt att utforska djupa raviner dit dagens marsfarkoster har svårt att ta sig.
Drömmen om ESS
Vetandets Värld i P1: I maj är det tre år sedan beskedet kom om att Lund får bygga den europeiska neutronforskningsanläggningen ESS, som förenklat kan kallas ett mångsidigt supermikroskop för att studera material på atomnivå. Men vad har hänt sedan dess? Först nästa år är det tänkt att själva byggandet av 15-miljarderskronormaskinen ska komma igång och det kommer att ta mer än 10 år innan den blir helt klar. Men redan nu så förbereder sig forskarsamhället för vad de kommer att använda maskinen till. Reportage i Vetandets värld.
Forskarna planerar för ESS i Lund
Vetenskapsradions nyheter i P1: Den har inte börjat byggas än, jätteforskningsanläggningen ESS i Lund, men förberedelserna inom forskarsamhället för vad den skall användas till mer i detalj pågår för fullt. På en konferens i Berlin har hundratals forskare från olika länder och discipliner samlats för att diskutera vilka instrument som ska kopplas in till ”neutronkanonen”.