Utsläppshandelns framtid
[smoothgallery iframe=1 width=470 height=280 showarrows=false embedLinks=false timed=true delay=5000 imgsize=520×292 bordercolor=fff]
EU:s omstridda klimathandelsystem görs om från årsskiftet. Det handlar om hur stålverk, cementindustrier, pappersbruk, elbolag och andra utsläppare kan köpa och sälja rätten att smutsa ner vår gemensamma atmosfär. Handeln är EU:s kanske viktigaste verktyg för att nå de klimatmål man satt upp att 2020 ha minskat utsläppen med 20 procent jämfört med 1990. Men handeln har inte fungerat som det är tänkt. Det har blivit för billigt att smutsa ner. Ett ton koldioxid, 1000 kilo, kostar idag bara 70 kronor. För Klotet i P1:s räkning besökte jag ståltillverkare, koldioxidbörsen i Leipzig och EUs centralklimatbank i Bryssel.
En resa bland Europas koldioxidklippare och klimatbankirer
Elbolag måste betala för alla koldioxidutsläpp
Vetenskapsradions nyheter: Från och med årsskiftet blir det dyrare för elbolag som till exempel Vattenfall att släppa ut koldioxid i atmosfären. Något som skulle kunna påverka elpriset. Anledningen är att EU nu gör om sitt kritiserade handelssystem för klimatgaser. Tidigare har elbolagen fått en stor del av sina utsläppsrätter gratis, men från och med januari så måste de köpa alla sina utsläppsrätter.
Kalifornien startar utsläppshandel
Vetenskapsradions nyheter: Delstaten Kalifornien i USA börjar nästa år med handel för koldioxidutsläpp, liknande det som redan finns i EU. Redan nu i november smygstartar handeln. Det innebär att hundratals elbolag, oljeraffinaderier och cementfabriker måste betala för rätten att släppa ut koldioxid.
Grekisk kris slår mot fornlämningar
Vetenskapsradion nyheter: Den ekonomiska krisen i Grekland drabbar även landets arkeologi och fornlämningar. Pengabristen leder till minskade öppettider på museer, inga pengar till utgrävningar, mindre pengar till underhåll av känsliga monument och fler stölder av arkeologiska föremål. Så kan den mycket dystra situationen sammanfattas.
Reportage i Vetenskapsradion Historia om problemen för fornlämningarna i Grekland
Klimatvänlig lyxturism – går det?
5-stjärnigt hotell med miljövänligt koncept
Turism för med sig stora miljöproblem, inte minst i Grekland där mer än 16 miljoner besökare varje år ska duscha, äta, resa och få plats på stränderna tillsammans med äggläggande sköldpaddor. Men just nu sker försök att skapa en mer hållbar turism i landet. För Klotet i P1:s räkning besökte jag den superlyxiga resorten Costa Navarino i sydvästra Grekland. Idag finns där en femstjärnig lyxanläggning och det finns planer för ytterligare fyra. Med en budget på mer än en miljard euro så är det Greklands största turistprojekt idag och ett av de största i hela Medelhavsområdet. Men framförallt är det en hotellanläggning med ett uttalat miljötänk. Frågan är om det är detta som är framtiden även för charterturismen.
Forskningsstation på grekiskt lyxhotell
”En helt ny form av forskningssamarbete”
Vetenskapsradions nyheter. Stockholms universitet öppnar nu i oktober i samarbete med grekiskt företag en forskningsstation för klimatforskning i Grekland, inne på ett femstjärnigt lyxhotell. Det är företaget bakom hotellet som också betalar för forskningsstationen och för delar av forskarlönerna, men de inblandade menar att risken för att forskningens oberoende hotas är liten.
Grekisk forskning blöder
I krisens Grekland är det inte längre fråga om Brain Drain, utan man kan tala om en hjärnblödning – så drastiskt uttryckte sig en grekisk EU-parlamentariker om problemet med forskarflykt från sitt krisdrabbade land. Situationen för forskare där är ofta helt absurd. Universitet och forskningsinstitut har inte haft råd att betala elräkningarna på flera år, hela forskargrupper erbjuds jobb utomlands och det råder en djup modstulenhet inom landets forskarkår – som känner sig övergivna både av sina egna politiker och av Europa.
Reportage i Vetandets värld i P1
Grekland fryser utbetalningar till ESA och Cern
Grekland fryser utbetalningarna av sina medlemsavgifter till de europeiska forskningsorganisationerna ESA och Cern. Akut pengabrist ligger bakom beslutet. Vasilis Maglaris är Greklands högsta ansvariga tjänsteman för forskningsfrågor och säger till Vetenskapsradion att han stoppar utbetalningarna tills den så kallade trojkan (EU, ECB och IMF) har beslutat om ytterligare nödlån för Grekland.
– Vi håller på pengarna, åtminstone tills vi fått ett positivt svar av trojkan.
Vasilis Maglaris, som nyligen tillträtt posten som chefstjänsteman för forskningsfrågor, kommer från universitetsvärlden där han, precis som alla forskare i landet, nyligen fick sin lön sänkt med 30 procent. I det sammanhanget säger han att det känns moraliskt felaktigt att betala ut tiotals miljoner euro av skattebetalarnas pengar till de här internationella samarbetena.
100 meter högt vindkraftstorn i trä
Vindkraftverkstorn byggda i trä kan göra vindkraften både billigare och effektivare. Istället för ståltorn som är svåra att transportera så kan träplattor som monteras på plats användas. Den tekniken testas nu i Hannover i Tyskland där ett 100 meter högt vindkraftsverktorn i trä är på väg att färdigställas. Reportage i Klotet i P1.
Civila drönare allt vanligare
Militären har utvecklat tekniken – nu kommer de civila modellerna
Snart kan du beställa pizza och få den levererad av en obemannad flygande robot. Det är ett möjligt framtidsscenario nu när civila drönare står inför ett genombrott. Det menar branschexperter och tillverkare på en av världens största flygmässor, ILA, i Berlin. Reportage i Vetenskapsradions veckomagasin.