Trots beslutet att lägga ner all kärnkraft i Tyskland till år 2022 så finns det en försiktig framtidsoptimism inom den tyska kärnkraftsbranschen. Vid en mässa i Stuttgart låg fokus på hur de nedlagda kärnkraftverken nu ska rivas och hur allt det radioaktiva skrotet ska tas om hand – ett jättearebete som kommer att ta årtionden. Nyhet i Vetenskapsradions nyheter.
Längre reportage i Klotet i P1 om delvis samma ämne.
Ett av de centrala problemen med tysklands projekt att lägga ner kärnkraften och istället bygga ut förnyelsebar energi är att kunna lagra energi från sol- och vindkraft till dagar när solen inte lyser eller det råder stiltje. Nu sätts stort hopp till vätgas. Utanför staden Prenzlau finns nu en första testanläggning som tillverkar vätgas från vindkraft och som snart kommer att lagra vätgasen i de vanliga stadsgasnät som förser tyska hushåll med gas. Nyhet i Vetenskapsradions nyheter i P1.
Vetenskapsradions nyheter i P1: Tyska forskare arbetar på att ta fram teknik som ska göra det möjligt att skicka en hel svärm med små självstyrande robotar till Mars. Robotar som kan ta egna beslut kan göra det möjligt att utforska djupa raviner dit dagens marsfarkoster har svårt att ta sig.
Vetenskapsradions nyheter i P1: Den har inte börjat byggas än, jätteforskningsanläggningen ESS i Lund, men förberedelserna inom forskarsamhället för vad den skall användas till mer i detalj pågår för fullt. På en konferens i Berlin har hundratals forskare från olika länder och discipliner samlats för att diskutera vilka instrument som ska kopplas in till ”neutronkanonen”.
Vetenskapsradions nyheter i P1: Uttjänta elektroniska produkter från västvärlden som dumpas på soptippar i västafrika med stora miljöproblem som följd har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren. Nu visar en ny studie från FN:s miljöprogram UNEP att det allra mesta av elektronikskrotet, hela 85 procent, som landar på soptippar i Afrika kommer från den inhemska konsumtionen, alltså från afrikanska företag och konsumenter, och inte är ett resultat av dumpning från västvärlden.
Läs mer på Vetenskapsradions hemsida
Medierna i P1: Sponsring blir allt vanligare inom idrotten. Arenor och lag byter namn, och inte minst sportutövarna själva är fulltecknade med loggor och reklambudskap. Genom teverutor och i bilder i pressen förs reklambudskapet sedan vidare – gratis, för annonsörerna, men utan att tidningarna får betalt.
På den tyska dagstidningen Die Tageszeitung har man fått nog. Sedan en tid är det stopp för all gratisreklam på sportsidorna – genom att pixla bort alla loggor i bilderna.
Vetenskapsradion Historia i P1: Det har gått 50 år sedan de första turkiska gästarbetarna kom till Tyskland. Nu i slutet av oktober rullade ett första tåg in på spår 11 på Münchens järnvägsstation. Tåget kom hela vägen från Istanbul och ombord fanns hundratals förväntansfulla unga turkiska gästarbetare som alla drömde om att tjäna bra pengar i de västtyska industrierna. Det här blev startskottet på ett förhållande som inte alltid har varit så lätt.
Till Vetenskapsradion Historia
Vetandets Värld i P1: Internet – Guttenberg: 1-0. Så sammanfattade en twitteranvändare det faktum att Tysklands försvarsminister i mars i år tvingades avgå efter att det framkommit att han klippt ihop hela sin doktorsavhandling från andra källor. Guttenberg nekade länge till anklagelserna, men tack vare frivilliga granskare som gick ihop på internet och ord för ord gick igenom ministerns avhandling och kunde visa varifrån han stulit sin text blev fusket till slut alltför uppenbart.
Granskningsmetoden har inneburit en revolution inom jakten på forskningsfusk och nu fortsätter granskningen av en rad andra avhandlingar.
Vetenskapsradions nyheter: Fusk och plagiering blir allt vanligare på svenska högskolor, och högskolorna litar allt mer till datorprogram för att upptäcka fusket. Men oberoende tester visar att de här mjukvarorna hittar långt ifrån allt fusk. Plagiatforskaren Debora Weber Wulf i Berlin i Tyskland tycker att svenska högskolor litar för mycket på datorprogram för att avslöja plagiat.
Vetenskapsradions veckomagasin den 30 september: I Tyskland, där homeopatin grundades 1796 av läkaren Samuel Hahnemann, upplever den en slags renässans. De tyska försäkringskassorna betalar för delar av den homeopatiska behandlingen – trots att det saknas vetenskapliga bevis för att den fungerar.