Thailand betyder för de flesta av oss semester. Men det är också ett land som sedan några år tillbaka är ett så kallat NIC-land, ett Newly Industrialised Country.
Överallt i Thailand möts man av modern infrastruktur. Ett modernt paradis. Men har också kunskapssamhället utvecklats i samma takt? Modernitet handlar ju inte bara om att bygga vägar och hus och att alla ska ha mobiltelefoner.
Trots den snabba utvecklingen hamnar mycket få Nobelpris i Asien. Vetandets värld handlar idag om hur Thailand lyckats som forskningsland. När kommer Thailand att få sitt första Nobelpris?
Programmet är ett av tre i en serie om Thailand i Vetandets värld. De andra delarna handlar om turismens påverkan och om kampen mot sjukdomen denguefeber.
I år fyller turistindustrin i Thailand 50 år och för bland annat svenskar har kungariket i Sydostasien blivit en favorit. Men massturismen sliter också hårt på naturresurserna. Följ med Vetandets Värld till svenskön Koh Lanta för att ta reda på var skräpet, som de svenska turisterna lämnar efter sig, hamnar. Och så pratar vi med två författare till nya böcker om grön turism. De ger tips om hur man som turist kan hjälpa till att minska på slitaget.
I en luftkonditionerad bungalow i Thailand sitter svenska skolbarn och lär sig multiplikationstabellen på dator. Under tiden spelar föräldrarna volleyboll på stranden och skämtar om att de är på vuxendagis. I och med en så kallad ”thaimout” får barn mer tid att träffa sina föräldrar och föräldrarna får mer tid att tänka efter vad de vill göra av sina liv. P4 Dokumentär träffar en familj från Göteborg som förverkligar sitt livs dröm – att under nästan ett helt år bo iThailand. Men vad går drömmen egentligen ut på? Varför åker man tvärs över jorden för att leva ett svenskt liv på en badstrand i Thailand? I svenskkolonin på Koh Lanta finns två svenska skolor, pizza, kvällstidningar och lösviktsgodis. Det handlar om drömmen om paradiset på andra sidan jorden – men i svensk förpackning. Om att leva i ett minisverige under den thailändska solen.
Det är en av världens mest spridda sjukdomar och hotar allt fler – denguefeber. Men nu finns goda hopp om ett verkningsfullt vaccin. I och med långa utlandsvistelser drabbas allt fler svenskar av den tropiska sjukdomen denguefeber.
Men nu finns hopp om ett vaccin. Flera försöksstudier pågår och den kanske mest lovande görs i Thailand där 4 000 skolbarn fått vaccinet. Jag gjorde reportage och nyhetsinslag i Vetenskapsradion den 19 juli.
Dr Suchitra Nimmannitya på Drottning Sirikits barnsjukhus avdelning för denguesmittade
Varje år infekteras miljoner människor med dengue-viruset. Sjukdomen innebär smärtor i ben och leder, hög feber och blödningar direkt från huden. Sjukdomen sprids av en mygga som trivs bra i städer och som i takt med globalisering och urbanisering spritt sig i tropikerna över hela världen.
Strax söder om Bangkok i Map Ta Phut ligger ett av världens tio största kemiindustriområden – en enorm anläggning med hundratals fabriker. Det här är Thailands baksida som turisterna aldrig får se. I december förra året vann den Thailändska miljörörelsen en stor seger då de lyckades stoppa utbyggnaden av industriområdet, efter att pekat på att boende i området drabbats av cancer.
Jag besökte Map Ta Phut för att göra reportage bland annat för miljöprogrammet Klotet i P1. Publicerat 19 maj 2010.
Varningsskylt i Map Ta Phut
Tillsammans med bonden Noi Jaiting står jag och stirrar ner i en djup brunn. Nois bekymrade ansikte speglar sig i det oljiga vattnet långt där nere. Det stinker ur brunnen mitt på den lilla jordlott där Noi odlar mango, chilifrukt, thaibasilika, rambutan, jackfrukt och andra tropiska läckerheter. Men något stämmer inte. Noi skär upp en mango och visar hur fruktköttet är missfärgat. Eller hur chilifrukterna är små och hopkrympta. Bladet på flera träd ser sjuka ut.
Men det är inte det värsta. Det värsta är att flera av Nois familjemedlemmar har dött i cancer.
– Flera av mina familjemedlemmar har dött i cancer och kroniska magsmärtor. Trots allt detta så säger hälsovårdsmyndigheterna att det inte finns någon koppling till industrianläggningarna som ligger runtomkring oss, säger Noi, som är mycket upprörd när jag pratar med honom.
Han är 71 år och har bott här i hela sitt liv. För 26 år sen kom fabrikerna och sedan dess har allt förändrats. Noi fick sin mark tvångsinlöst och tvingades flytta. Nu bor han på den här lilla jordlotten mitt i ett stort industriområde där vattnet stinker i brunnarna och där surt regn har lärt folk här att det gäller att snabbt ta en dusch om man blir blöt i regnet. Annars får man hudutslag, det berättar Arom Sodmanee, som också bor här i området……
