Vetenskapsradions nyheter: Den svenska kärnkraftindustrin kan behöva betala fem gånger så mycket pengar som den gör idag för att stå för kärnkraftens framtida avvecklingskostnader. Det visar beräkningar som Vetenskapsradion låtit göra. Och med en avgift som verkligen skulle täcka kärnkraftens slutnota, då riskerar flera svenska reaktorer att bli olönsamma.
Vetenskapsradions nyheter: Kostnaderna för att riva de svenska kärnkraftverken kan vara grovt underskattade. Men även resten av företaget SKBs avvecklingsprojekt, där det handlar om att kapsla in kärnbränslet och bygga ett slutförvar, kan bli mycket dyrare än i de senaste beräkningarna. Strålsäkerhetsmyndigheten bekräftar att kalkylerna hittills legat för lågt.
– Tittar man tillbaks så är det uppenbart för oss att SKB inte har tagit ut svängarna tillräckligt eller haft en tillräcklig fantasi eller vad det nu är. De har legat för lågt helt enkelt i bedömningen av de möjliga osäkerheter som kan få upp kostnaderna i projektet, säger Björn Hedberg, chef på enheten för finansiell kontroll hos Strålsäkerhetsmyndigheten, till vetenskapsradion.
Vi har bland annat jämfört hur kostnaderna utvecklats hos flera andra kärnkraftsländer.
Vetandets värld: Finland planerar att göra sig av med sitt använda kärnbränsle på samma sätt som i Sverige: genom att gräva ned det 400 meter under mark. Onkalo heter testanläggningen i sydvästra Finland där försök nu pågår med att placera de kopparkapslar som ska innesluta det utbrända kärnavfallet. Men det spruckna berget ställer till problem. Vattenflöde gör stora delar av berget olämpligt som slutförvar. Reportage i vetandets värld i serien atomnotan.
Vetenskapsradions nyheter: Kostnaden för att riva de svenska kärnkraftverken när de tjänat ut är enligt Vetenskapsradions beräkningar kraftigt underskattad. Vetenskapsradion har tittat på vad rivningar av kärnkraftverk kostat i andra länder, både i Europa och USA, och vår sammanställning av rivningskostnader visar att det kan saknas så mycket som 50 miljarder kronor för att riva Sveriges kärnkraftverk. Grafik över kostnader för vad det kostat att riva reaktorer i USA finns här.
Vetandets värld: Att riva kärnkraftverk kommer de närmaste åren att bli en allt viktigare fråga, i takt med fler och fler kärnkraftverk läggs ner. I hela världen idag finns mer än 125 kärnkraftverk som är nedlagda och väntar på att rivas – och det är ett tidskrävande och dyrt arbete. I många av de här kärnkraftverken har arbetet inte ens påbörjats trots att de varit nedlagda i flera år.
Vetenskapsradions nyheter. När de svenska kärnkraftverken rivs så planerar Svensk Kärnbränslehantering, SKB, att förvara rivningsskrotet, bland annat reaktortankarna, i ett bergrum i Forsmark cirka 100 meter under havet. Sen lämnas de där och kommer på sikt att börja läcka radioaktivitet efter att bergrummet stängts, en metod som nu får kritik av flera experter.
[smoothgallery iframe=1 width=470 height=280 showarrows=false embedLinks=false timed=true delay=5000 imgsize=520×292 bordercolor=fff]
Vetandets värld. Det tar längre tid att riva ett kärnkraftverk än det tar att bygga. Det radioaktiva skrotet måste tas om hand och 100 000-tals ton betong och metallskrot måste kontrolleras att det är garanterat fritt från strålning. I hela världen finns idag mer än 125 reaktorer som väntar på att rivas eller som har börjat monteras ned. I Sverige står Barsebäck på tur – en stålgrå koloss vid Salviken i södra Skåne. Men vart ska det radioaktiva rivningsavfallet ta vägen? Om detta handlar mitt reportage i Vetandets värld som är det första i serien atomnotan.
Vetenskapsradion nyheter. Nya hårdare, internationella försäkringsregler kan leda till mer än en fördubbling av försäkringskostnaderna för svenska kärnkraftverk. I Sverige avvaktar regeringen att införa de nya reglerna, men flera EU-länder har tröttnat på förseningarna i den internationella överenskommelsen och har nu på egen hand gått vidare och drivit igenom hårdare försäkringskrav.
Vetenskapsradions nyheter. Det råder stora oklarheter om vem som ska betala för den rekorddyra rivningen av kärnkraftverket Ignalina i Litauen, ett arbete som beräknas kosta 25 miljarder kronor och som bland annat Sverige är med och finansierar. Kärnkraftverket är av samma typ som Tjernobyl och nedläggningen var ett krav för att Litauen skulle få gå med i EU. I utbyte mot nedläggningen lovade EU att bekosta stora delar av rivningen. Men den har nu blivit så dyr att varken EU eller Litauen längre vill betala.
Vetenskapsradions nyheter. Om mindre än 20 år kan kärnkraften i Europa till största delen ha försvunnit. En betydande del av reaktorerna börjar närma sig slutet på sin livslängd. Samtidigt byggs det idag i hela Europa bara 14 nya reaktorer. Det visar statistik och en sammanställning över samtliga europeiska reaktorer som Vetenskapsradion har gjort.