Reportage i vetenskapsradions miljöprogram Klotet. Kan mer insekter på våra tallrikar minska vårt ätandes klimatpåverkan? Djungelbokens Mowgli är skeptisk till att äta myror – men det är inte FN – dom säger nu att vi ska äta mer insekter – eftersom insekternas klimatbelastning är långt mindre än kossors och kycklingars. Nästa vecka drar en stor konferens igång i Nederländerna som handlar just om det här, hur insekter de kommande åren förväntas bli ett allt vanligare inslag i vår kost – till konferensen kommer flera hundratals deltarare från mer än 40 länder – för det är ju så att det redan äts mycket insekter i nästan alla länder på jorden. Det stora undantaget är västvärlden. Men nu satsas mer och mer resurser på att odla insekter i industriell skala.
Tuppen etiskt problem för äggindustrin
Vetandets värld i P1. Tuppar värper inga ägg. Därför dödas sju miljoner nykläckta tuppkycklingar varje år i Sverige. Nu söker forskare en väg runt äggindustrins etiska dilemma. Det finns en förhoppning att få slut på dödandet av tuppkycklingarna, men än så länge finns inget sätt att bestämma kön före kläckning. Forskarna vill utveckla teknik för mammografiundersökning av ägg för att kunna sortera bort tupparna. Ekologiska jordbruk i Tyskland satsar redan idag på en solidarisk äggskatt som kan bekosta tuppkycklingarnas uppväxt i stället för att avliva dem. En tredje väg är kostgjorda ägg som ett företag i Kalifornien nu storsatsar på.
Varannan påskkyckling dödas
Vetandets värld i P1. 
Inom uppfödningen av värphöns dödas alla hankycklingar direkt efter kläckning. De gula kycklingarna som vi förknippar med påsktider anses inte duga till köttproduktion.
Börje Hjalmarsson är verkställande direktör på kläckeriet Gimranäs i Herrljunga. Redan som elvaåring började han att föda upp kycklingar. Då fanns hundratals kläckerier i Sverige. Med dagens storskaliga produktion finns bara två stora fabriker kvar.
Efter att de 40 gram lätta kycklingarna krupit ur sina ägg och torkat sina fjädrar hamnar de på ett löpande band. Där sorteras hankycklingarna bort, transporteras till ett gaskabinett och avlivas. Anledningen är att de inte kan lägga ägg och anses vara för dyra att föda upp för köttproduktion.
Heta Linjen
P3 Dokumentär. I september 1982 samlas ett tusental unga i Rålambshovsparken i Stockholm. Under sommaren har de fått kontakt med varandra via den så kallade Heta Linjen. Det är tonåringar som hittat en metod att ringa gruppsamtal gratis över telenätet. Nu har man stämt träff via heta linjen. Men polisen oroas över de oplanerade sammankomsterna och kallar in piketstyrkan och hundpatruller.
Trots kritik så startar nu statliga Televerket snart officiella Heta linjer över hela landet – samtidigt som allt högljuddare kritiker pekar på att linjen kan kopplas till våldtäkter, spritlangning, knark och koppleri och att den bör stängas ned eftersom den är omoralisk.
Hälsofarlig blyåtervinning drabbar miljoner
Vetenskapsradion Klotet. ”Hemmagjord” återvinning av bly ifrån gamla bilbatterier är ett växande miljöproblem i många fattiga länder. När batterierna bryts upp på bakgårdar och mitt inne i vanliga bostadsområden kan det giftiga blydammet spridas bland kringboende och drabba framförallt barn. Reportage i vetenskapsradions miljöprogram Klotet i P1.
Överfiske i västafrika tre gånger mer omfattande än man tidigare trott
Vetenskapsradions nyheter. I den första vetenskapliga kartläggningen som gjorts över fiskfångster i Västafrika så har det visat sig att det fångats tre gånger mer fisk än man tidigare trott i den viktiga fiskenationen Senegal. De nya siffrorna ger en förklaring till varför fiskbestånden i den här delen av Atlanten minskat kraftigt de senaste åren, och belägg för att det pågår ett omfattande överfiske längs Afrikas kuster. Forskningen visar också att lokala, småskaliga fiskare står för en betydande del av problemet med överfiske. Förutom Vetenskapsradions nyheter även ett längre reportage i Vetandets värld.
Internet en språngbräda för Afrika
Vetandets värld i P1. Mobiltelefoni innebar en revolution i Afrika och nu spås internet inom kort få samma roll. Ett verktyg i var mans hand oavsett hur fattig du är. I Senegal finns redan ett callcenter som sköter taxibokningar på svenska.
Självstyrande bilar förändrar trafiken
Vetandets värld i P1. Bilar som kör sig själva har potentialen att ändra på många grundläggande förhållanden för hur vi förflyttar oss. När datorer tar över styrningen av bilarna så kan det minska köer, utsläpp, olyckor och stress hos förarna. En självstyrande bil behöver ingen förare. Sensorer, kameror och GPS-mottagare gör att bilen kan ta sig fram på alla vägar helt utan mänsklig inblandning. Det är alltså inte bara en form av autopilot. I princip kan man bygga en bil helt utan ratt och gaspedal.
Nu slåss biltillverkarna om att bli först med olika varianter av självstyrning, men sökmotorföretaget Google leder fortfarande racet. De har redan kört motsvarande 20 varv runt jorden med sina självstyrande bilar utan att krocka en enda gång.
Volvo satsar på självkörande bilar
Vetenskapsradions nyheter. Biltillverkaren Volvo startar ett stort forskningsprojekt kring självstyrande bilar nästa år, i samarbete med flera myndigheter och Göteborgs stad. Det handlar om bilar utrustade med teknik så att de själva kan ta sig runt i trafiken utan att en människa måste styra. 100 privatpersoner kommer att bjudas in för att testa de här bilarna i sin vardag och 2017 släpps de lös på utvalda motorvägar runt Göteborg.
Självkörande bilar minimerar trafikolyckor
Ekot.Trafikverkets trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall, som deltar i projektet, säger att självkörande bilar är en förutsättning för att uppnå nollvisionen – alltså att ingen människa ska omkomma i trafiken.
– Man ska vara väldigt försiktig med ordet paradigmskifte, men för en gångs skull så tror jag att vi råkar ut för det nu när vi får självkörande bilar. Om man tittar lite mer på sikt så är ju det här liksom lösningen på säkerhetsproblemet i transportsystemet, säger han.