Vetandets värld i två delar om växtbaserad kost och elitidrott. Intresset för att sluta äta kött och gå över till vegansk kost bland idrottare på elitnivå blir allt större. Men vad säger forskningen om en vegansk kost för hårt tränande personer?

Stor uppmärksamhet har frågan fått i och med den omtalade dokumentärfilmen The Game Changers. Där vittnar en rad ledande idrottare om positiva effekter efter att ha gått över till vegansk kost.
En av filmens huvudpersoner är kraftkarlen Patrik Baboumian som 2011 vann titeln Tysklands starkaste man och sedan flera år är vegan. För Vetenskapsradion visar han sina enorma muskler och berättar vad den gröna kosten betytt för honom.
Även på Sveriges Olympiska kommitté ser man positivt på en grön kostomställning. Det går att vara vegan och elitidrottare, enligt SOK:s Linda Bakkman som initierat projektet Vego i världsklass. Där slår de hål på myter om att hårt tränande personer som struntar i kött inte skulle få i sig tillräckligt med protein eller inte bli mätta.
Samtidigt är det mycket viktigt att veta vad man gör. Det finns många näringsmässiga fallgropar. Dessutom saknas vetenskapligt belägg för att vegansk kost skulle göra ens prestationsförmåga bättre än om ens kost innehåller kött. Idrottsnutritionisten och forskaren Petra Lundström reder ut begreppen.

I Sverige betyder radon förhöjd risk att få lungcancer. I en rad spa-anläggningar i Tyskland och Österrike talar man istället om den eviga ungdomens källa och organiserar tågresor in i berget där strålningen är som högst. Nu har ett stort tyskt forskningsprojekt dragits igång för att en gång för alla reda ut om radon i små doser har dom positiva effekterna som spa-anläggningarna påstår. Reportage i Sveriges Radio P1.

I programmet hörs: Claudia Fournier, radonforskare vid GSI Helmholtzzentrum für Schwerionenforschung, Martin Offenbächer, chefsläkare vid Gasteiner Heilstollen i Österrike, Lars Barregård, seniorprofessor och miljömedicinexpert på Göteborgs universitet, Christof Erharter, hotellier Hotel Excelsior i Bad Gastein, Gerhard Röck, äger och driver Radon-Thermal-Dunstbad i Bad Gastein.

Programmets manus finns här!

För att få ner sjöfartens stora koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget – en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning.

En metod är en så kallad flettner-rotor som är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart, enligt Skysails VD Stephan Wrage. Ett 100 ton tungt fartyg går också att få upp i 8 knops fart med en 40 kvadratmeter stor drake.

I reportaget i Vetandets värld i P1 hörs bland annat Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på CO2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association.

Programmets manus finns här!

Massaktioner i civil olydnad blir allt vanligare i kampen mot klimatförändringarna. Många av metoderna kommer från Tyskland där civil olydnad har en lång tradition inom miljörörelsen. I slutet av oktober deltog 6500 personer i en massaktion i civil olydnad utanför Köln i Tyskland. Målet var att ockupera infrastruktur som tillhör brunkolsbrytningen. Trots vattenkanoner, pepparspray och hot om åtal för lagbrott satte sig mer än 1500 personer på en järnvägslinje som används för att frakta brunkol och tillbringade natten där. Selma Richter, talesperson för Ende Gelände som organiserade massaktionen utanför Köln, förklarar att man driver på nedläggningen av kolkraft underifrån, och att det är en effektiv metod eftersom det betyder ekonomisk skada för bolagen som utvinner kol. Den här typen av aktioner i civil olydnad kommer att bli vanligare i framtiden, spår Dieter Rucht, professor i sociologi i Berlin, som i årtionden studerat sociala rörelser. Att den här rörelsen är så stark just i Tyskland beror bland annat på en sund skepsis mot staten, säger Stellan Vinthagen, som är både aktivist och professor i sociologi. Han innehar en särskild professur inriktad just på motstånd och civil olydnad vid University of Massachusetts Amherst. Reportage i Sveriges Radio.

Programmets manus finns här!

En våg av miljölagstiftning sköljer över den internationella sjöfarten, något som satt hela branschen i kraftig gungning. Nya utsläppsregler för svavel från fartyg som träder i kraft i januari 2020 kan få stor påverkan på den globala sjötrafiken. Fartygsägare kommer bli tvungna att använda ett renare bränsle som kan bli mer än dubbelt så dyrt – och därmed driva upp priset för transporter världen över.

Reportage i SR:s miljöprogram Klotet.

Här finns programmets manus!

Beror sommarens rekordvärme på klimatförändringarna? Den frågan ställer sig många – och den går att svara på. För de senaste åren har den forskning som kan koppla ihop enskilda väderfenomen med ett av människan orsakat varmare klimat utvecklats med stormsteg.

Vetandets värld i Sveriges Radio P1. Medverkande: Martin Hedberg, meteorolog, Geert Jan van Oldenborgh, forskare vid kungliga nederländska meteorologiska institutet, Josef Runbäck, produktansvarig på SMHI.

Läs programmets manus här!

Vetandets värld i P1: Pearson är världens största utbildningsföretag och levererar allt från skolböcker till hela läroplaner. Men företaget får nu kritik för sin allt tyngre roll i amerikanska skolor. Där kräver lärare och föräldrar stopp för testandet som de anser skadar skolan.

– Det duger inte att vara bäst i din skola eller ens i din stad. Nu gäller det att kunna konkurrera med elever från hela världen, säger Amar Kumar, utbildningsexpert på företaget Pearson.
Han anser att vi måste finna sätt att bli mer konkurrenskraftiga. Därför är en av Pearsons viktigaste produkter standardiserade prov. Där kan elevernas provresultat också användas för att bedöma lärarna. Men när lärarnas omdömen alltmer baseras på elevernas resultat så skapar det en ohälsosam miljö i skolan enligt Katie Zahedi, forskarassistent och rektor i New York i USA.

I USA läggs allt större vikt vid olika nationella prov. Men testandet gör inte att eleverna tar undervisningen på större allvar, utan verkar istället demoraliserande, förklarar Katie Zahedi. En kritik mot testandet är att det leder till ”teaching to the test” det vill säga att undervisningen kretsar alltmer kring att få bra resultat på proven.David Hursh, professor vid universitetet i Rochester i USA berättar att i vissa skolor ägnar eleverna nästan all undervisning åt att förbereda sig för de viktiga proven. Det blir inte tid över för annan undervisning.

Svein Sjöberg, professor på universitetet i Oslo, anser att OECD:s Pisa-prov skapar en panik som sen företag som Pearson utnyttjar för att sälja ”medicin” till de problem som Pisa pekar ut. Pisa-chefen Andreas Schleicher, känner inte igen sig i kritiken och berättar istället om hur han och OECD nu planerar att börja mäta både kreativitet och kunskap hos barn i fattiga länder som aldrig gått i skolan.

Sändes för första gången den 30 april 2015.

Vetandets värld i P1: Efter dåligt resultat i Pisa-testet satsar Norge på fler mätningar och utvärderingar av elever, lärare och rektorer. Finland som flera gånger vunnit Pisa-tävlingen har gått en annan väg. Där står lärarna för utvärderingen av eleverna.

– Jag är sint, arg på svenska, säger matematikläraren Eva Celine Jørgensen som jobbar på en skola i centrala Oslo.

Hon tycker att de ständiga mätningarna och utvärderingarna av skolan inkräktar på hennes frihet som lärare. Det tycker också lärarkollegan Simon Malkenes som nyligen skrivit boken ”Bakom fasaden i Oslos skolor”. Där skildrar han hur Pisa-chocken i Norge utnyttjades för att införa en skola med högre krav på mätbara resultat men som skadar fritt tänkande och lusten att lära.

Svein Sjøberg, professor på universitetet i Oslo, menar att OECD:s ekonomer och skolforskare drar helt olika slutsatser om den norska skolan.

I Vasa i Finland, där Michael Uljens, professor på Åbo akademi, menar att den liberala skolmodellen motverkar fritt tänkande och paradoxalt nog lett till en ”pedagogisk planekonomi” á la Sovjet. I Finland lämnar politikerna av tradition skolan ifred vilket betyder arbetsro.

I Finland finns heller knappt något fritt skolval. Därmed så har finska föräldrar heller inte blivit ”missnöjda kunder”, vilket skett i Sverige, enligt Micaela Romantschuk-Pietilä på finska Hem & Skola. Hon tycker att svenska föräldrar gnäller för mycket på skolan och istället borde fråga vad de kan hjälpa till med.

Sändes för första gången den 28 april 2015.

Vetandets värld i P1: Både forskare och konsulter anlitas för att försöka förbättra svenska skolelevers resultat. Med hjälp av lärdomar från konsultbolaget McKinsey hoppas skolor i 50 svenska kommuner att elevernas resultat ska förbättras. Det ska ske genom effektivare möten och mer lärarsamarbete som ska ge mer tid över till undervisning.

PRIO-projektet drogs igång av Stockholms stad, Sveriges kommuner och landsting och konsultbolaget McKinsey efter informella möten på bland annat Almedalsveckan. Utgångspunkten var McKinseys två mycket omtalade skolrapporter, som av oberoende forskare dömts ut som metodmässigt felaktiga, ovetenskapliga och farliga.

Konsulterna har utbildat så kallade förändringsledare, Anna Arkéus George är en av dem. Per-Arne Andersson är ansvarig för skolfrågor på SKL och tycker att samarbetet med konsulterna varit berikande för skolorna. Håkan Edman, grundskoledirektör, Stockholms stad, är övertygad om att PRIO kommer att leda till bättre elevresultat. Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid högskolan i Jönköping, oroas över bristen på vetenskaplighet i beskrivningen av PRIO-projektet, men kritiserar samtidigt för ovetenskaplighet i sitt eget skolutvecklingsprojekt, Modellskolan.

På Ribbaskolan i Gränna arbetar lärarna Helena Svanängen och Helen Molin med vetenskapliga verktyg för att förbättra undervisningen. Stefan Hopmann, utbildningshistoriker och professor vid universitetet i Wien i Österrike konstaterar att snabbt implementerade skolutvecklingsprojekt sällan ger långvariga effekter. Sverker Lindblad, professor vid Göteborgs universitet anser att McKinseys skolrapporter är bristfälliga och saknar vetenskapligt förhållningssätt.

Sändes för första gången den 20 april 2015.