Vetenskapsradions nyheter: Kostnaden för att riva de svenska kärnkraftverken när de tjänat ut är enligt Vetenskapsradions beräkningar kraftigt underskattad. Vetenskapsradion har tittat på vad rivningar av kärnkraftverk kostat i andra länder, både i Europa och USA, och vår sammanställning av rivningskostnader visar att det kan saknas så mycket som 50 miljarder kronor för att riva Sveriges kärnkraftverk. Grafik över kostnader för vad det kostat att riva reaktorer i USA finns här.
Riva kärnkraftverk kan bli dyrare än att bygga nytt
Vetandets värld: Att riva kärnkraftverk kommer de närmaste åren att bli en allt viktigare fråga, i takt med fler och fler kärnkraftverk läggs ner. I hela världen idag finns mer än 125 kärnkraftverk som är nedlagda och väntar på att rivas – och det är ett tidskrävande och dyrt arbete. I många av de här kärnkraftverken har arbetet inte ens påbörjats trots att de varit nedlagda i flera år.
Kritik mot SKB:s slutförvarslösning för lågaktivt avfall
Vetenskapsradions nyheter. När de svenska kärnkraftverken rivs så planerar Svensk Kärnbränslehantering, SKB, att förvara rivningsskrotet, bland annat reaktortankarna, i ett bergrum i Forsmark cirka 100 meter under havet. Sen lämnas de där och kommer på sikt att börja läcka radioaktivitet efter att bergrummet stängts, en metod som nu får kritik av flera experter.
Hur man river ett kärnkraftverk
[smoothgallery iframe=1 width=470 height=280 showarrows=false embedLinks=false timed=true delay=5000 imgsize=520×292 bordercolor=fff]
Vetandets värld. Det tar längre tid att riva ett kärnkraftverk än det tar att bygga. Det radioaktiva skrotet måste tas om hand och 100 000-tals ton betong och metallskrot måste kontrolleras att det är garanterat fritt från strålning. I hela världen finns idag mer än 125 reaktorer som väntar på att rivas eller som har börjat monteras ned. I Sverige står Barsebäck på tur – en stålgrå koloss vid Salviken i södra Skåne. Men vart ska det radioaktiva rivningsavfallet ta vägen? Om detta handlar mitt reportage i Vetandets värld som är det första i serien atomnotan.
Svenska kärnkraftverk dåligt försäkrade
Vetenskapsradion nyheter. Nya hårdare, internationella försäkringsregler kan leda till mer än en fördubbling av försäkringskostnaderna för svenska kärnkraftverk. I Sverige avvaktar regeringen att införa de nya reglerna, men flera EU-länder har tröttnat på förseningarna i den internationella överenskommelsen och har nu på egen hand gått vidare och drivit igenom hårdare försäkringskrav.
Bråk om betalning för Ignalina-rivning
Vetenskapsradions nyheter. Det råder stora oklarheter om vem som ska betala för den rekorddyra rivningen av kärnkraftverket Ignalina i Litauen, ett arbete som beräknas kosta 25 miljarder kronor och som bland annat Sverige är med och finansierar. Kärnkraftverket är av samma typ som Tjernobyl och nedläggningen var ett krav för att Litauen skulle få gå med i EU. I utbyte mot nedläggningen lovade EU att bekosta stora delar av rivningen. Men den har nu blivit så dyr att varken EU eller Litauen längre vill betala.
Kärnkraften tappar mark i Europa
Vetenskapsradions nyheter. Om mindre än 20 år kan kärnkraften i Europa till största delen ha försvunnit. En betydande del av reaktorerna börjar närma sig slutet på sin livslängd. Samtidigt byggs det idag i hela Europa bara 14 nya reaktorer. Det visar statistik och en sammanställning över samtliga europeiska reaktorer som Vetenskapsradion har gjort.
Finsk uranfabrik i startgroparna
Vetenskapsradions nyheter. I Finland står vad som kommer att bli hela Europas största fabrik för uranutvinning precis i startgroparna, en fyndighet som när den nu finns också måste utnyttjas, enligt Leif Rosenback som är teknisk direktör på Talvivaaragruvan i Finland. Han visar runt bland rör och cisterner i det som är en nästan helt färdigbyggd uranfabrik. Anläggningen är en del av den omstridda Talvivaaragruvan i mellersta Finland där en gruvdamm brast i höstas. Här används så kallad biolakning, att med hjälp av naturligt förekommande bakterier och syra utvinna metaller ur malmen.
Unikt vikingatida fynd i Estland
Vetenskapsradion historia: Det kallas för århundradets fynd i Estland, resterna av två välbevarade båtgravar från 700-talet som hittats i byn Salme på Ösel. Kvarlevorna efter 40 fallna skandinaviska krigare vittnar om att de föll i en hård strid och sedan begravdes med rika gåvor i form av jaktfalkar, hundar, spelpjäser och vapen. Reportage för Vetenskapsradion Historia där arkeologerna bakom fyndet i Estland intervjuas.
– Sannolikt rör det sig om skandinaviska krigare som ville avkräva tribut av Ösels befolkning, men som stötte på hårt motstånd och dog i en våldsam strid, berättar arkeologen Ragnar Saage.
3d-skrivare spås revolutionera tillverkningen
[smoothgallery iframe=1 width=490 height=350 showarrows=false embedLinks=false timed=true delay=5000 imgsize=520×292 bordercolor=fff showInfopane=false]
Vetenskapsradions nyheter: Möjligheten att tillverka fysiska föremål med hjälp av så kallade 3d-skrivare har utvecklats fort de senaste åren – alltså maskiner som till skillnad från vanliga skrivare skriver ut 3-dimensionella objekt – i olika material och färger. Tekniken spås nu föra med sig en revolution både inom tillverkningsindustrin och i hemmet.