Den tyska energiomställningen pågår för fullt. Die energiewende innebär att 80% av landets energiförsörjning ska vara förnybar år 2050, nu står den förnybara delen för ungefär en femtedel. Enligt motsvarigheten till det tyska naturvårsverket har stängningen av de första åtta reaktorerna inte lett till någon ökning av landets koldioxidutsläpp. Kärnkraften har ersatts främst av sol och vind, visar statistik sammanställd av bland andra den tyska kolindustrin och finansminisiteriet. Die Energiwende verkar alltså ha fungerat hittills, men fortfarande återstår en stor utmaning då den största delen av Tysklands elproduktion genereras av kolkraft. Reportage i P1:s milöprogram Klotet.
Kärnkraftsavveckling en framtidsbransch
Trots beslutet att lägga ner all kärnkraft i Tyskland till år 2022 så finns det en försiktig framtidsoptimism inom den tyska kärnkraftsbranschen. Vid en mässa i Stuttgart låg fokus på hur de nedlagda kärnkraftverken nu ska rivas och hur allt det radioaktiva skrotet ska tas om hand – ett jättearebete som kommer att ta årtionden. Nyhet i Vetenskapsradions nyheter.
Längre reportage i Klotet i P1 om delvis samma ämne.
Vätgas lagrar sol- och vindenergi
Ett av de centrala problemen med tysklands projekt att lägga ner kärnkraften och istället bygga ut förnyelsebar energi är att kunna lagra energi från sol- och vindkraft till dagar när solen inte lyser eller det råder stiltje. Nu sätts stort hopp till vätgas. Utanför staden Prenzlau finns nu en första testanläggning som tillverkar vätgas från vindkraft och som snart kommer att lagra vätgasen i de vanliga stadsgasnät som förser tyska hushåll med gas. Nyhet i Vetenskapsradions nyheter i P1.
Årets rymdhändelse – Curiositys landning på Mars
Reportage i Vetandets värld i P1 om årets stora rymdhändelse – marsbilen Curiositys landning på Mars. 900 kilo tung och stor som en Fiat Panda (typ) är Curiosity långt mer avancerad än alla tidigare fordon som kravlat runt på den röda planeten. Den stora frågan som det rullande laboratoriet ska svara på: om det har funnits förutsättningar för liv eller fortfarande finns förutsättningar för liv på Mars.
Den muterade idrottaren
Sportlabbet i P1: Gendoping – när atleter blir mutanter
Ett potentiellt hot mot idrotten inom en mycket nära framtid är gendoping. De senaste årens utveckling inom genterapiteknik gör det nu möjligt att ersätta vissa enskilda gener hos till exempel personer med medfödda sjukdomar med friska gener. Men tekniken kan även användas av elitidrottare som snabbt vill bli starkare. Den stora skillnaden mot tidigare doping är att den som gendopar sig också ändrar på själva genomet, arvsmassan, i sin egen kropp. Den dopades arvsmassa riskerar att förändras för alltid.
”De mäktiga benen tog fart och pumpade likt kolvarna på en supertrimmad motor, han gav allt – inget kunde stoppa honom nu.”
Så börjar den schweiziska vetenskapsjournalisten Beat Gloggers deckare om en mystisk gendopingskandal bland några av världens främsta idrottare.
Och så börjar också mitt reportage i Vetenskapsradions serie Sportlabbet om katt och råtta-leken mellan idrottarna och antidopingorganisationerna, om den ständiga jakten på nya preparat för att höja prestationsförmågan. Och där nästa steg är gendoping – dvs att ändra en idrottares arvsmassa för att öka prestationsförmågan.
Unga musiker i Kinshasa
Filmklipp om unga musiker som drömmer om att bli en del av Kinshasas symfoniorkester. Producerat för svenska FN-förbundets sajt Världskoll.
Kung-Fu i Rwanda – kinesisk kultur på export
Kampsport och kinesiska språket lockar
Reportage i Kosmo i P1: De senaste åren har vi allt oftare hört hur kina blivit den nya starka kraften i Afrika – kinesiska företag bygger vägar och hus – i utbyte får de råvaror – mineraler och olja. Men även inom kultur ökar kinas inflytande i Afrika. Viktiga här är de så kallade Konfuciusinstituten, Kinas motsvarighet till tyskarnas Götheinstitut, fransmännens Institut Francaise eller engelsmännens British Council. Nu växer de kinesiska kulturinstituten upp som svampar ur jorden överallt mellan Kairo och Kapstaden, mellan Dakar och Mombasa. På bara tre år har 25 centran öppnats upp. Och fler ska det bli – minst ett i varje land är planen.
Tyska zeppelinare på Mars
Vetenskapsradions nyheter i P1: Tyska forskare arbetar på att ta fram teknik som ska göra det möjligt att skicka en hel svärm med små självstyrande robotar till Mars. Robotar som kan ta egna beslut kan göra det möjligt att utforska djupa raviner dit dagens marsfarkoster har svårt att ta sig.
Instrumentbrist problem för orkester
Mitt i Musiken i P2: Kongo Kinshasa är ett land utan fungerande statsapparat, härjat av konflikter och enligt FN:s senaste lista över världens utveckling hamnar det sist av 187 undersökta länder. Mitt i kaoset i huvudstaden Kinshasa repeterar amatörmusikerna i Kinshasas symfoniorkester tre kvällar per vecka. Ett av deras stora problem är att komma över bra instrument. I ett inslag i P2:s nyhetsmagasin Mitt i musiken berättar jag tillsammans med Peter Bjurbo hur musikerna ibland tvingas nöja sig med cykelbromsvajrar som strängar till instrumenten.
Kampen om Kongos mineraler
Klotet i P1: Utan de viktiga grundämnena tenn, tantal och wolfram stannar våra mobiltelefoner och datorer. Många av mineralerna finns i stora mängder mitt i Afrikas hjärta – i Demokratiska republiken Kongo där mer än fem miljoner människor har dött i det som kallats för Afrikas världskrig och där massvåldtäkter blivit ett fruktat vapen. Och det är delvis på grund av konfliktmineral som kriget i Kongo har kunnat fortsätta. Tack vare dessa får olika väpnade grupperna en stadig inkomstkälla att köpa nya vapen för. Men nu pågår flera försök att genom certifiering och ursprungsmärkning stoppa handeln. Reportage i Klotet tillsammans med Peter Bjurbo.