Förnybara energikällor växer så det knakar. Det här gör också att ett forskningsfält som tidigare inte tagits på stort allvar nu får allt mer uppmärksamhet: studier av energisystem som till 100% drivs av förnybar energi. En växande rad forskargrupper visar idag i modellförsök att det billigaste och snabbaste sättet att fasa ut det fossila energisystemet är att satsa på en mix av sol, vind och vattenkraft. En av förgrundsgestalterna och pionjärerna inom det här området är Professor Mark Z Jacobson vid Stanford-universitetet. Men att han uttryckligen säger att kärnkraft inte behövs och bara gör energisystemet dyrare, har lett till häftig kritik av hans forskning. En av kritikerna är den svenske kärnkraftsingenjören och konsulten Staffan Qvist. När han tillsammans med kolleger i en vetenskaplig tidskrift ifrågasatte Mark Jacobsons metoder och slutsatser, så svarade denne med att stämma sina kritiker för förtal. Reportage i Vetenskapsradion På Djupet om en mycket infekterad akademisk strid.

Ända sen 1950-talet har kärnkraftsindustrin gjort försök att bygga mindre reaktorer för att få ner priset och därmed bli konkurrenskraftigare. Nu när kärnkraftsindustrin globalt befinner sig i en utförsbacke har det gamla konceptet dammats av och döpts till SMR – Små Modulära Reaktorer. Tanken är att i fabrik serietillverka små reaktorer som kan sättas ihop på plats, och därmed få ned kostnaderna. Men kritiska forskare menar att visionen har brister. Trots årtionden av forskning är tekniken fortfarande till stora delar oprövad. De projekt som har kommit längst har blivit dyrare än ursprungligen planerat och har problem att locka investerare. Reportage i vetenskapsradion På Djupet.

Utvecklingen av små modulära kärnreaktorer, SMR, har fått stor uppmärksamhet de senaste åren och av förespråkare lyfts fram som en lösning på kärnkraftindustrins stora problem att vara konkurrenskraftiga. I Sverige har KTH-professorn Janne Wallenius mångåriga arbete att utveckla en blykyld SMR-reaktor fått stor uppmärksamhet och även gett honom prestigefulla priser som exempelvis KTH:s innovationspris 2022. Projektet har även stöd på flera svenska universitet där miljonbelopp investerats i utvecklingen av blyreaktorn. Men i ett reportage för Vetenskapsradion På Djupet kan jag avslöja att Rysslands invasion av Ukraina nu satt en rejäl käpp i hjulet för planerna att inom tio år ha en blykyld reaktor i Sverige. Helt avgörande materialprover sker nämligen i samarbete med dotterbolag till ryska statskontrollerade Rosatom – på plats i Ryssland.

Tyskland lider av en enorm fossil baksmälla. Under många år har man gjort sig allt mer och mer beroende av energiimporter från Putins Ryssland. Grovt räknat cirka en tredjedel av oljan och hälften av tysklands behov av såväl kol som gas har köpts in på Putins bensinmack. Nu ska beroendet brytas – både kol och olja redan i slutet av det här året. Men – den allra svåraste biten är just gasen. De 55 miljarder kubikmeter naturgas som årligen strömmar i ledningar hela vägen från Sibirien och till Europas industriella hjärta. Den plan som nu satts i verket är att i rekordfart längs den tyska kusten bygga en rad terminaler som ska kunna ta emot flytande naturgas från andra länder. Men – det är en plan som kritiker menar låser fast Tyskland i ett nytt fossilt beroende – och som riskerar att leda till ännu större fossila utsläpp. Om detta berättar jag i ett reportage i Konflikt i SR P1.

I flera reportage i SR:s miljöprogram Klotet den 9 februari berättar jag om hur Tysklands avstannade energiomställning nu ska få ny fart. Fram till 2030 ska mängden förnybar energi mer än fördubblas – något som får alla tidigare satsningar att blekna i jämförelse.

Att klimatfrågan fått ny fart i Tyskland beror inte bara på att landet fått en ny regering med grönare profil, utan också på att översvämningskatastrofen i Ahrdalen 2021 fortfarande är i färskt minne. En katastrof som kostade minst 135 människor livet och förstört infrastruktur för miljardbelopp. I ett av reportagen i Klotet besöker jag därför Ahrdalen för att se hur det går med återuppbyggnaden – och hur katastrofen ändrat människornas synsätt på arbetet att minska våra utsläpp.

Den senaste tiden har vi ofta hört talas om hur Ryssland använder gas och olja som politiska maktverktyg i den pågående konflikten med västvärlden. Men nu har också kärnkraft blivit en allt viktigare bricka i Vladimir Putins maktspel, enligt säkerhetspolitisk forskning. Nu storsatsar Ryssland på att exportera allt mer kärnkraftsteknik och bränsle ut i världen. Ett av länderna där rysk kärnkraftsteknik får allt större inflytande är – Sverige. Reportage i Sveriges Radios Studio 1 den 26 januari.

MARS. I granskningen Avfallspyramiden visar jag hur det i sopsammanhang så utskrattade Italien nu gått om Sverige i sopsortering. I Italien slås rekord på rekord i sopsortering och återvinning. Nu kan till och med fullskitna blöjor återvinnas. I Sverige däremot står utvecklingen och stampar. Orsaken till det är att en lång rad kommuner istället satsat på att bygga anläggningar för att elda upp soporna. En dyr återvändsgränd, enligt kritiker, eftersom det bromsar utvecklingen mot ett cirkulärt samhälle och skapar stora koldioxidutsläpp.

MAJ. I två reportage granskar jag hur pandemin driver på utvecklingen mot ett övervakningssamhälle. Nya metoder för övervakning blir allt vanligare i kampen mot coronaviruset. Appar, mobildata och övervakningskameror ska skydda vår hälsa. Samtidigt varnar forskare för att vi befinner oss på ett sluttande plan på väg mot en övervakningsstat. Under pandemin har också de stora teknikbolagens makt ökat lavinartat. Tidigare ville de veta vad du klickar på. Nu vill de veta hur du mår. De är ute efter dina känslor och vad du tänker på. Tack vare coronakrisen kan de få veta det.

JUNI. Två reportage om framtidens smarta stad. I Toronto i Kanada har Googles systerföretag Side Walk Labs planerat att bygga en helt ny stadsdel baserad på internet. Men de storstilade planerna har kantats av motgångar och anklagelser om att Google försöker privatisera stadsbyggnadsprocessen och skapa en ny plattform för att samla in ännu mer data om världens människor. I många andra städer i världen pågår istället en utveckling mot mer cykelvänliga städer – en utveckling som fått en rejäl skjuts framåt tack vare pandemin.

OKTOBER. Vattenfall planerar att bygga ett biomassakraftverk i Amsterdam. Men planerna har fått massiv kritik. Och nu anklagas de i domstol för att ha fuskat i tillståndsprocessen. Besök på plats i Amsterdam.

OKTOBER. Inför USA-valet visar jag i två reportage hur fyra år med en kroniskt ljugande president som gång på gång ignorerat fakta har drabbat det amerikanska forskarsamhället. Jag reder också ut bakgrunden till det republikanska partiets radikalisering och vad det betyder för klimatet.

NOVEMBER. Snabbt, beslutsamt, hårt. Om hur Nya Zeeland utrotade coronaviruset.

DECEMBER. Vattenfalls kolmonster Moorburg i Hamburg ska läggas ner! Efter bara sex år i drift. Orsak: dålig ekonomi. Att ett nästan nybyggt kolkraftverk läggs ner överraskar bedömare. Också reportage i Klotet om hur det rekorddyra kraftverket blivit en av Vattenfalls allra sämsta affärer någonsin.

Nyhet i Vetenskapsnyheterna i P1. Ett allt varmare klimat har lett till rekordstora angrepp av barkborre på granskogar i flera länder i Centraleuropa. Mycket pekar på att granskogar utanför kallare bergsområden inom bara ett fåtal år kan att försvinna.

I bergsmassivet Harz i norra Tyskland har skogsarbetarna fullt upp. Överallt står döda eller döende granar. Ofta är hela bergssidor täckta med gråbruna skelett av döda träd som gör ett spöklikt intryck.

De senaste tre åren har det varit rekordvarmt och rekordtorrt i stora delar av Tyskland och även i grannlandet Tjeckien. Träden försvagas av torkan, samtidigt som värmen gynnar barkborren som sprider sig i rekordfart.

– Det är tusentals barkborrar i varje träd, säger skogsarbetaren Alexander Pirchmoser uppgivet.

Han visar hur träden är alldeles uttorkade och inte längre kan producera kåda som de behöver för att försvara sig mot barkborrarna.

Nyhet i Vetenskapsradion i P1 om att intresset för solceller växer snabbt i Nederländerna, efter en klimatdom tvingat regeringen att snabbt minska utsläppen av växthusgaser.

I Vetenskapsradions nyheter i P1: Vätgas har hyllats som framtidens miljövänliga bränsle men utvecklingen har gått trögt. Nu satsas det stort på vätgaslastbilar som bedömare tror kan innebära ett genombrott för vätgastekniken.

Philip Wagemann, vd på företaget E-cap mobility utanför Hamburg i Tyskland, berättar att målet är att den första vätgaslastbilen ska vara klar och i arbete i Hamburgs hamn i början av september nästa år.

Hans företag är med i ett projekt som går ut på att bygga om begagnade diesellastbilar till vätgasdrift.

Vi står tillsammans i en stor industrihall bredvid en isärplockad lastbil där dieselmotorn plockats bort. Istället ska den utrustas med bränsleceller, elmotorer och vätgastankar.

Den stora fördelen med vätgas kontra batteridrivna lastbilar är lägre vikt. För tunga transporter som går långa sträckor blir batterier helt enkelt för tunga.
Bland tillverkarna av nya lastbilar som tror på vätgas som bränsle finns bland annat världens största lastbilstillverkare Daimler, koreanska Hyundai samt amerikanska startupföretaget Nikola som räknar med att bara om ett par år kunna börja sälja vätgaslastbilar.

Enligt mobilitetsforskaren Ferdinand Dudenhöffer, professor vid universitetet i Duisburg-Essen så kommer vätgasen att komma, men för att det ska lyckas krävs fortfarande reglering av marknaden – alltså att den idag så billiga dieseln blir dyrare.