De flesta av oss idag levande människor har gener i oss som vi fått från neandertalaren, eftersom människor och neandertalare fick barn med varandra. Det står klart efter att forskare den 7 maj presenterade en detaljerad kartläggning av vår närmsta släktings genmaterial. Bakom upptäckten står den svenske genetikern Svante Pääbo. Upptäckten fick mycket stor uppmärksamhet och jag rapporterades bland annat med reportage i SR:s Vetandets Värld samt i Vetenskapsradions nyheter.

► Lyssna på reportaget i Vetandets Värld om Svante Pääbos jätteupptäckt

– Om man har sin genetiska bakgrund i Europa-Asien har man ett litet bidrag från neandertalarna. 2-4 procent av genomet kommer från neandertalaren. Det innebär att det finns ett litet bidrag bland människor idag från den här tidigare människoformen. Om man så vill är neandertalarna inte helt utdöda, utan de lever vidare lite grann i vissa människor idag, säger Svante Pääbo, vid Max Planck-institutet för evolutionär biologi i Leipzig i Tyskland.

För ett drygt år sedan presenterades ett första utkast av neandertalarnas genom, alltså hela dess arvsmassa. Nu har forskarna nått längre i kartläggningen och kunnat jämföra neandertalarnas DNA med idag levande människors.

För första gången ser man då bevis för att vi alltså har beblandat oss med vår närmsta släkting neandertalaren och tillsammans med dem fått barn. Det innebär en radikalt ny bild av människans evolution. Den populäraste evolutionsteorin fram tills idag har varit att alla idag levande människor har ett gemensamt urspung i Afrika – den så kallade out-of-africa-teorin. Men den är alltså delvis felaktig.

Det är dock bara människor med sitt ursprung i Europa och Asien som bär på gener från vår mer primitiva släkting. Afrikaner har inte blandat sig med neandertalaren. Forskarna tror därför att beblandningen skedde för ungefär 50 000 år sen, alltså strax efter det att den moderna människan lämnade Afrika.

– Så allting tyder på att det här är ett tidigt bidrag som förmodligen hände i mellersta östern, spekulerar vi, och när moderna människor kommer ut ur Afrika, de som sen kommer att befolka hela Asien och Europa, säger Svante Pääbo.

Kartläggningen innebär också att forskarna nu kan se exakt vad som skiljer den moderna människan från neandertalaren.

– Och där presenterar vi en lista på de 20 toppkandidaterna vi har. Där finns en gen, RUNX2, som påverkar skelettutveckling i kraniet och i bröstkorgen, på ett sätt som nästan påminner lite om de skillnader som finns i neandertalare och moderna människor, säger Svante Pääbo.

Våra närmaste människosläktingar neandertalarna dog ut för 30 000 år sen ungefär. Men inte riktigt ändå. Ny forskning visar att lite av dem finns i de flesta av oss moderna människor. Vår art och neandertalarna fick barn ihop och arvet lever kvar än idag. I Vetandets värld träffar vi Svante Pääbo, svensk forskare vid Max-Planck-institutet för evolutionär biologi i Leipzig, som arbetat med genanalyserna av ben från neandertalare.